Skatteverket svänger – hushåll med solceller förtvivlade

2024 01 26

Andelen som investerar i solceller har ökat explosionsartat. År 2022 installerades 55 000 nätanslutna solcellsanläggningar – en ökning med 50 procent jämfört med året innan.

Vad som också ökar är antalet solcellsbatterier. Bland annat för möjligheten att lagra elen istället för att sälja elöverskottet.

Men nu sätter Skatteverket ned foten mot folk som investerat i dessa produkter och svänger i frågan om man ska få lov att få avdrag.

"Helt ny tolkning"

Andreas Hindås är en av många som är upprörda. Han installerade batterier för 200 000 kronor i slutet av 2023 och fick ett ett förhandsbesked om så kallat grönt skatteavdrag för halva summan.

– Då investerade jag och gjorde tillägg till mina solceller och då gällde en tolkning från Skatteverket, säger han till P4 Skaraborg.

Några veckor senare lät det helt annorlunda från myndigheten.

– Sedan direkt efter nyår kommer man med en ny tolkning, säger Andreas och menar att incitamenten för vanliga konsumenter försvinner om beslutet inte ändras.

Nytt besked igår

Det var igår, torsdag, som Skatteverket gick ut med ett nytt besked om solcellsbatterier.

I ett förtydligande förklarar myndigheten att avdrag inte får göras om man planerar att helt eller delvis hyra ut solcellsbatterierna till företag – som i sin tur använder batteriernas kapacitet för att stabilisera elnätet. 

Detta i egenskap av underleverantör till Svenska Kraftnät.

Batterier får uteslutande användas till att lagra egenproducerad el, framhåller nu Skatteverket.

Branschen: "Tragiskt och absurt"

Förtydligandet har inte inte tagits emot väl. Branschorganisationen Svensk Solenergi kallar beskedet för “tragiskt”.

– Nu har Skatteverket förbjudit alla andra användningsområden, vilket vi anser är ett politiskt beslut och inget som en myndighet ska fatta. Det är dessutom absurt att tolka lagen så här, säger organisationens vd Anna Werner till GP.

Meddelat regeringen

Pia Blank Thörnroos, skattejurist på Skatteverket, säger att en hemställan dock har skickats till regeringen om att se över reglerna. Tekniken har gått snabbare än lagstiftningen.

– För lagen och förarbetena till lagen är tydliga, för att ha rätt till avdraget ska batteriet användas till att lagra egen el, säger hon till Göteborgstidningen.

Foto: Chelsea

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen