Erdogan skriver under Sveriges Nato-ansökan

2024 01 26

Det uppger Reuters.

Långdragen process

I över ett och ett halvt år har Turkiets president Erdogan slutligen gett upp sitt motstånd mot Sveriges ansökan till Nato.

Men nu har presidenten vänt.

Parlamentet röstade tidigare veckan för medlemskapet.

Nu meddelar Reuters att presidenten skrivit under Sveriges Natoansökan.

Det innebär att landet officiellt ratificerat ansökan.

Många krav

Turkiet har under en lång period krävt att Sverige vidtar diverse steg för att motverka vad Turkiet betecknar som terrorism och annan antiturkiskt aktivitet.

Processen har försvårats av att en docka föreställandes Erdogan hängdes i en lyktstolpe i Stockholm.

Ytterligare försämringar av Sveriges och Turkiets relation skedde i samband med att högerextremisten Rasmus Paludan reste från Danmark till Sverige för att bränna upp koranen.

– Vi välkomnar Turkiets ratificering av Sveriges Natoansökan. Vi har nu nått en avgörande milstolpe på vägen mot ett fullvärdigt medlemskap i Nato.

Det framhåller statsminister Ulf Kristersson på X i kväll.

Bara Ungern kvar

Nu återstår endast Ungern som är det enda av Natos 32 medlemsländer som ännu inte godkänt Sveriges Natoansökan.  

På regeringens hemsida räknas de viktigaste datumen och händelserna upp avseende Sveriges väg in i Nato.

Bland annat följande:

– 24 februari 2022 – Ryssland inleder sin fullskaliga invasion av Ukraina

– 17 och 18 maj 2022 – Sveriges ansökan om Natomedlemskap undertecknas av dåvarande utrikesminister Ann Linde och överlämnas till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg av Sveriges Natoambassadör Axel Wernhoff. 

Samtidigt lämnar Finland in sin ansökan om medlemskap i Nato. 

– 5 juli - 27 september – 28 av Natos 30 medlemsländer ratificerar Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll i sina nationella parlament. Endast Turkiet och Ungern kvarstår.

Kristerssons argument

Regeringen Kristersson betonar även bakgrunden till Natoansökan.

– Rysslands agerande innebär ett strukturellt och långsiktigt kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde.

– Det får omfattande och långtgående konsekvenser för Sveriges säkerhet. Natomedlemskapet och en kraftig upprustning av det svenska försvaret är en omedelbar följd av denna insikt. 

Arkivfoto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen