Erdogan skriver under Sveriges Nato-ansökan

2024 01 26

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har skrivit under Sveriges Natoansökan.

Det uppger Reuters.

Långdragen process

I över ett och ett halvt år har Turkiets president Erdogan slutligen gett upp sitt motstånd mot Sveriges ansökan till Nato.

Men nu har presidenten vänt.

Parlamentet röstade tidigare veckan för medlemskapet.

Nu meddelar Reuters att presidenten skrivit under Sveriges Natoansökan.

Det innebär att landet officiellt ratificerat ansökan.

Många krav

Turkiet har under en lång period krävt att Sverige vidtar diverse steg för att motverka vad Turkiet betecknar som terrorism och annan antiturkiskt aktivitet.

Processen har försvårats av att en docka föreställandes Erdogan hängdes i en lyktstolpe i Stockholm.

Ytterligare försämringar av Sveriges och Turkiets relation skedde i samband med att högerextremisten Rasmus Paludan reste från Danmark till Sverige för att bränna upp koranen.

Vi välkomnar Turkiets ratificering av Sveriges Natoansökan. Vi har nu nått en avgörande milstolpe på vägen mot ett fullvärdigt medlemskap i Nato.

Det framhåller statsminister Ulf Kristersson på X i kväll.

Bara Ungern kvar

Nu återstår endast Ungern som är det enda av Natos 32 medlemsländer som ännu inte godkänt Sveriges Natoansökan.  

På regeringens hemsida räknas de viktigaste datumen och händelserna upp avseende Sveriges väg in i Nato.

Bland annat följande:

– 24 februari 2022 – Ryssland inleder sin fullskaliga invasion av Ukraina

– 17 och 18 maj 2022 – Sveriges ansökan om Natomedlemskap undertecknas av dåvarande utrikesminister Ann Linde och överlämnas till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg av Sveriges Natoambassadör Axel Wernhoff. 

Samtidigt lämnar Finland in sin ansökan om medlemskap i Nato. 

– 5 juli - 27 september – 28 av Natos 30 medlemsländer ratificerar Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll i sina nationella parlament. Endast Turkiet och Ungern kvarstår.

Kristerssons argument

Regeringen Kristersson betonar även bakgrunden till Natoansökan.

– Rysslands agerande innebär ett strukturellt och långsiktigt kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde.

– Det får omfattande och långtgående konsekvenser för Sveriges säkerhet. Natomedlemskapet och en kraftig upprustning av det svenska försvaret är en omedelbar följd av denna insikt. 

Arkivfoto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


Kaffet flödar i Sverige – en yrkesgrupp dricker mer än alla andra

2024 11 22

I snitt dricker svenska folket nästan 12 miljoner koppar kaffe varje arbetsdag.

Det motsvarar 59 koppar per arbetsvecka och tre miljarder koppar om året.

Eller enkelt uttryckt – 2,2 koppar per person när man är på jobbet.

– Kaffet har haft en central plats under lång tid och med närmare tre miljarder koppar om året står det klart att drycken är en viktig del av vår vardag. Det gäller inte minst under arbetsveckan där vi kan behöva lite extra fokus och energi, säger Peter Jönsson, smakchef på Beans in Cup.

– Svenskarna ser dessutom kaffemaskinen som något mer än en plats att hämta dryck från – den har en större roll på arbetsplatsen.

Chefer dricker mest

Siffrorna framgår i en ny Sifo-undersökning som kaffeföretaget beställt.

Där framgår det också att en yrkesgrupp dricker mer kaffe än alla andra – chefer inom företagsledning, politik, förvaltning och organisationer.

Cheferna dricker i snitt 3,2 koppar per arbetsdag.

– Kaffekulturen skiljer sig beroende på yrkesroll och arbetsplats. Att ha ett kontorsjobb kan exempelvis göra kaffet mer lättillgängligt för den anställde och dessutom kan tiderna för fikarast vara mer flexibla, säger Peter Jönsson i samma pressmeddelande.

– Oavsett vilken arbetsplats vi befinner oss på bidrar kaffe till en social stund och tid för avkoppling. Det är helt enkelt en del av vår livsstil idag.

65 procent blir mindre effektiva

Sverige är det tredje mest kaffedrickande landet i världen. Enbart Finland och Nederländerna konsumerar mer kaffe.

För många är drycken helt avgörande om de överhuvudtaget ska vara effektiva på sin arbetsplats.

En undersökning av samma företag visar att 65 procent anser att så är fallet, och inte helt förvånande är det chefer som i störst utsträckning påverkas mest negativt om de inte får kaffe på jobbet.

Fyra av fem chefer (77 procent) svarar att deras effektivitet hade påverkats, var femte (22 procent) blir till och med irriterade om de inte får kaffe, enligt Beans in Cup.

– Gott och tillgängligt är viktigast när det kommer till kaffet på jobbet, enligt undersökningen. Den svenska arbetstagaren ser kaffet som en paus och en möjlighet att kunna få lite njutning och avkoppling på jobbet. Vi blir piggare och får ökat fokus. Samtidigt blir vi väldigt påverkade när vi inte får kaffe, vilket säger en del om kaffets roll i vår arbetsmiljö, säger Peter Jönsson.

LÄS MER: Populärt kaffemärke rasar i försäljning

Yrkesrollerna som dricker mest kaffe

  1. Chefsyrke inom företagsledning, politik, förvaltning och organisationer: 3,2 koppar per arbetsdag

  2. Lant-/skogsbruk, trädgård, djur och fiske: 3 koppar per arbetsdag

  3. Bank, finans och försäkring: 2,8 koppar per arbetsdag

  4. Hotell och restaurang: 2,8 koppar per arbetsdag

  5. Person-/godstransporter, logistik, lager- och postverksamhet: 2,6 koppar per arbetsdag

Källa: Beans in Cup/Kantar Sifo

Foto: Stokpic resp C. Melville

Text: Redaktionen


USA kan ta över enormt bygge nära Sverige – direkt budskap till Putin

2024 11 22

Den Trump-allierade affärsmannen Stephen Lynch vill göra en enorm investering i Östersjön.

Amerikanen avser att köpa den förstörda naturgasledningen Nord Stream 2 vid händelse av att objektet läggs ut till försäljning.

Stephen Lynch, som har en historia av att göra affärer i Ryssland, har formellt bett den amerikanska regeringen att låta honom lägga bud vid ett sådant scenario.

Det rapporterar Washington Post.

Vill använda i förhandlingar

Enligt Lynch själv skulle ett förvärv “avryssfiera” nätverket och sätta det under amerikansk kontroll, erfar tidningen som tagit del av affärsmannens ansökan.

I samma dokument framgår att den kontroversiella naturgasledningen mellan Ryssland och Tyskland ska återaktiveras om en vapenvila uppnås i kriget i Ukraina.

Att ledningen kontrolleras av USA skulle dessutom gynna västs fredsförhandlingar med Vladimir Putin, påstår Stephen Lynch.

– Ett övertagande (...) skulle främja flera viktiga amerikanska och allierade utrikespolitiska mål och är ett naturligt uppföljningssteg till USA:s sanktioner. Genom att ta bort det från ryskt ägande till rejäl rabatt och säkerställa det kan det bara användas för att främja nationella intressen, framhåller Lynch i ett meddelande till amerikanska tjänstemän, enligt WP.

"Inte i våra intressen"

Stephen Lynch var en stor bidragsgivare till Donald Trumps valkampanj som ledde fram till republikanernas seger i början av november.

Enligt Washington Post har dock skälen för att förvärva gasledningen ifrågasatts.

– Det finns ingenting i att återuppliva Nord Stream 2 som ligger i USA:s intressen just nu, säger en anonym tjänsteman.

Över 1 200 kilometer

Nord Stream 2 är en över 1 200 kilometer lång gasledning som sträcker sig från Ust-Luga i västra Ryssland, genom Östersjön och förbi Gotland, till Greifswald i nordöstra Tyskland.

Den ägdes av ryska Gazprom tillsammans med några större tyska gasbolag, bland annat Uniper, innan bolaget ansökte om konkurs för två år sedan till följd av sanktionerna.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen