STOR ENERGISATSNING: Regeringen ger besked om två uppdrag

2024 01 25

Efter en längre period med höga elpriser har stort fokus hamnat på behovet av att stärka Sveriges energiförsörjning.

Nu ger regeringen besked om en ny satsning.

Länsstyrelserna i Västra Götalands och Östergötlands län har fått i uppdrag att se över förutsättningarna för två stora havsbaserade vindkraftsparker.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) beskriver beskedet som ett stort framsteg i arbetet med att stärka elproduktionen.  

– Det pågår nu ett intensivt och omfattande arbete på flera länsstyrelser runt om i landet och inom Regeringskansliet för att bereda alla ansökningar som har inkommit från aktörer som vill bygga nya havsbaserade vindkraftsparker.

– Vi behöver mer än fördubbla elproduktionen till år 2045 för att klara klimatomställningen.

Två hav

Ansökningarnas som ska behandlas gäller vindkraftsparkerna Västvind och Dyning.

Västvind planeras att byggas utanför Kungälv och Öckerö i Västerhavet. Beredningsuppdraget för Västvind avser ansökan för den del av verksamheten som ligger inom Sveriges ekonomiska zon.

Vindkraftsparken Dyning är planerad att ta plats mellan den östgötska skärgården och Gotland i Östersjön, inom Sveriges ekonomiska zon.

Undervattenskablar

Regeringen har även gett Sveriges geologiska undersökning (SGU) i uppdrag att bereda ansökningar om att lägga ut undervattenskablar till anläggningarna.

Kablarna ska ansluta Västvind och Dyning till stamnätet.

SGU har även fått i uppdrag att se över möjligheterna att lägga ut undervattenskablar till den havsbaserade vindkratsparken Gelene som ska byggas utanför västkusten.

Ungefär en femtedel

För närvarande står vindkraftsproduktionen för ungefär 17 procent av elproduktionen i Sverige.

Till en början skedde utbyggnaden i de södra delarna av landet men under de senaste åren har vindkraften byggts ut även i norr.

– Vindkraften är geografiskt spridd över hela Sverige där merparten numera ligger i norra Sverige, framhåller Energimyndigheten.

Halkat efter

I flera andra länder, däribland Tyskland och Danmark går det snabbare att bygga vindkraft än i Sverige.

Regeringen har lovat att snabba på processtiderna.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen

Klart besked till alla som kör bensin- och dieselbil

2024 12 20

Sverige riskerar att missa EU:s klimatmål till 2030.

Detta trots att regeringen tidigare i år meddelade en uppmärksammad höjning av reduktionsplikten.

– Regeringen kommer att gå fram med en ny reduktionsplikt som innebär att Sverige väntas kunna nå ESR-åtagandet, den del av EU:s klimatmål som bland annat reglerar utsläppen från vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbruk, framhöll Finansdepartement och Klimat- och näringslivsdepartementet i augusti.

Kalkylen kan spricka

Enligt Statistiska centralbyrån har dock utsläppen från fossila drivmedel ökat med 23 procent hittills i år.

Det innebär ett högre trafikutsläpp än regeringen räknade med – och den beräkning som regering gick fram med är därmed på väg att spricka, uppger SVT Nyheter.

– Det är såklart inget som är bra, men alla gör ju prognoser utifrån sin bästa förmåga, ingen har en spåkula, inte regeringen, inte myndigheterna. Och märker vi att det inte stämmer överens med verkligheten får vi anpassa vårt arbete efter det, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i en kommentar till kanalen.

Tydligt besked

Missar Sverige ESR-målet kan det resultera i böter på miljardbelopp till EU. 

Beskedet till folk som kör bensin- och dieselbil är dock mycket tydligt: att höja inblandningen är överhuvudtaget inte aktuellt som en anpassning.

– Nej, jag menar att ytterligare vrida reduktionsplikten inte är att lösa problemet, den riktiga lösningen är mycket mer komplex, säger Romina Pourmokhtari.

Sänkte skatten

I samma veva som regeringen i augusti meddelade att reduktionsplikten höjs från sex till tio procent aviserades också ett förslag om sänkt skatt på drivmedel.

– Den sänkta skatten beräknas totalt mer än kompensera för det prispåslag som reduktionsplikten kan leda till, framhöll regeringen.

– Staten står för hela kostnaden. De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, tillade Sverigedemokraterna i en kommentar till Aftonbladet vid tillfället.

Foto: Circle K resp Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Risk för jättekrasch – ”värre än finanskrisen”

2024 12 20

Hösten 2008 kraschade den amerikanska bostadsmarknaden, vilket ledde till en global finanskris.

När investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008 spred sig paniken på världens finansmarknader.

Stockholmsbörsen rasade nästan 60 procent på ett år och kronans värde störtdök med 40 procent. Samtidigt sköt arbetslösheten i höjden och räntan tickade uppåt i en snabb takt.

”Panik på marknaden”

Orsaken till finanskrisen 2008 var en katastrofalt fungerande amerikansk bolånemarknad.

– Folk hade fått lån på felaktiga grunder. Sedan hade de här lånen paketerats om och sålts vidare, förklarar Swedbanks chefsekonom Anna Bremam i en intervju med SVT.

– När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella systemet som satt på riskerna. Då blev det panik på marknaden.

Stort larm: ”Kan bli värre än 2008”

Nu kan det återigen vara dags för panik på marknaden.

Världen riskerar en ny finanskris och den här gången kan det bli ännu värre än förra gången.  

Det framhåller den amerikanska senatens finansutskott i en ny rapport

– Den växande instabiliteten på de amerikanska bostadsförsäkringsmarknaderna kan leda till en bostadskrasch värre än 2008 om inte beslutsfattare agerar snabbt, står det i rapporten. 

Ökad risk 

Den ökade risken för extrema väderhändelser pekas ut om orsaken till den potentiella kraschen. 

Bostäder som drabbas av naturkatastrofer har blivit ett stort problem för försäkringsbolag i USA.

Detta eftersom klimatförändringarna har ökat risken för extrema väderhändelser, vilket tvingar försäkringsbolagen att betala ut mer pengar. 

I dag vägrar många försäkringsbolag att teckna försäkringar i utsatta områden. Alternativt chockhöjer försäkringsbolagen priserna eller begränsar omfattningen av ersättningen.

Finansutskottet varnar för att utvecklingen riskerar att leda till en ny finanskris.

– Om försäkringsbolagen vägrar att täcka fastigheter, som riskerar extrema väderhändelser, kommer inte bolånebolag att låna ut till dem.  Som ett resultat av den ökade svårigheten att få ett bolån kommer fastighetsvärdena sannolikt att sjunka. Det kommer innebära farliga konsekvenser för hela den amerikanska bostadsmarknaden.

Foto: E.J Sutcliffe

Text: Redaktionen