Bankerna avslöjar – då vänder ekonomin uppåt

2024 01 24

Det menar i alla fall storbankerna.

Mycket talar för att ekonomin kommer att bli bättre.

Bankens prognoser

– Inflationen sjunker snabbare än väntat och förutsättningar att mjuklanda ekonomin har förbättrats, uppger Handelsbanken i deras prognosrapport som släpptes i dag.

Obalanserna i ekonomin som skapades av de senaste årens kriser är på väg att normaliseras, med stram penningpolitik som bidrar till att dämpa efterfrågan samtidigt som utbudssidan återhämtar sig.

– Förankrade inflationsförväntningar är en viktig förutsättning som nu banar vägen för räntesänkningar, med start i USA i maj.

Omsvängningen mot en mjukare penningpolitik gynnar efterfrågan, men eftersläpande effekter från tidigare åtstramning ger svag tillväxt och något högre arbetslöshet 2024.

– Under 2025–2026 väntas BNP återhämta sig och arbetsmarknaderna stabiliseras, uppger banken.

Det här lutar man sig emot

Banken menar att global industriproduktion kan ha nått en vändpunkt efter den långsamma tillväxten under ett 2023.

Detta med minskade lagerinvesteringar, svag orderingång och orderböcker som gradvis betades av.

– Sedan Konjunkturprognosen i september har nya order börjat vända upp, enligt inköpschefsindex för industrin.

– Stigande konsumentförtroendet bidrar också till vändningen i tillväxten, inte minst de framåt[1]blickande delkomponenterna, även om de sker från låga nivåer.

Finns risker

Men det finns risker som kan påverka det ekonomiska läget.

– Bakslag i inflationsnedgången kan senarelägga räntesänkningar och förlänga konjunkturnedgången.

Skulle konjunkturen i stället försämras tydligt kan det behövas mer aggressiva räntesänkningar.

Tufft år

Även Nordea har gjort en konjunkturprognos, som spår åt samma håll.

– Vår bedömning bygger på att Riksbanken sänker räntan med start i maj. Och det gör att man mjuklandar, och att vi från hösten får en stabilisering av ekonomin och att det sen ser lite ljusare ut 2025, säger Annika Winsth som är chefekonom på Nordea, till Ekot.

Det verkar dock dröja innan förändringen kommer.

– 2024 blir ett ganska tufft år. Många företag har fokus på kostnaderna och hushållen kommer fortfarande att behöva hantera ett högre kostnadsläge.

Foto: Josh Appel

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen