Ryssland kallar in FN:s säkerhetsråd

2024 01 25

Rysslands utrikesminister Sergei Lavrov kallar till ett akut möte.

Mötet avser FN:s säkerhetsråd.

– Ryssland söker en nödsession, uppger ministern.

Syftet med mötet

Syftet med mötet är att diskutera kraschen av det ryska flygplan som Moskva menar förflyttade tillfångatagna ukrainska soldater till en fångväxling.

– Ryssland har anklagat Ukraina för att medvetet ha skjutit ner det militära transportplanet med tillfångatagna ukrainska soldater, uppger Kyiv Independent.

Ryssland kallar kraschen för ett ”barbariskt terrordåd” som hade dödat totalt 74 människor.

Antalet döda är fortfarande obekräftade.

Kräver möte

Lavrov berättade vid en presskonferens tidigare under eftermiddagen att Ryssland kräver att säkerhetsrådets möte skulle hållas redan ikväll.

Utrikesministern kallade mig presskonferensen nedskjutningen av flygplanet för en "kriminell" handling av Ukraina.

Han sade även att Ryssland söker en förklaring från Ukraina avseende hur planet kraschade.

– De ukrainska krigsfångarna transporterades till Belgorod-regionen för att genomföra ytterligare ett utbyte som överenskommits mellan Moskva och Kiev, sade Lavrov.

– I stället för detta avfyrade den ukrainska sidan en luftvärnsmissil från Kharkov-regionen. Den riktade in sig på flygplanet och var ett dödligt anfall.

Oeniga

Den ukrainska militära underrättelsetjänsten hävdar i sin tur att Kiev inte ombads garantera luftrummets säkerhet på onsdagen runt Belgorod-området.

Något som varit fallet under tidigare krigsfångsbyten med Moskva.

– Den ukrainska underrättelsetjänsten menar att Rysslands anklagelser om att Kiev sköt ner transportplanet kan vara en planerad åtgärd för att destabilisera situationen i Ukraina och försvaga det internationella stödet för vår stat.

Enligt uppgifter i ukrainska medier, som senare drogs tillbaka, var flygplanet inte lastat med fångar, utan robotar.

Möte i kväll

Lavrov vill att mötet ska hållas i kväll klockan 21.00, svensk tid.

Om mötet kommer att bli av är fortfarande oklart.

Lika så vad det förväntas leda till.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen