Bregott går fram med kritiserad förändring

2024 01 25

Det uppger Arla, som äger varumärket, i ett pressutskick.

De klassiska Bregottpaketen ändras från och med måndagen den 12 februari.

Smörpaketen har tidigare funnits i storlekarna 300 och 600 gram.

Nu blir två förpackningar tre.

Hädanefter kommer de klassiska förpackningarna att ersättas med tre storlekar på 250, 500 och 750 gram.

Enligt Arla är de nya förpackningarna framtagna för att erbjuda ett så relevant sortiment som möjligt för alla smaker och plånböcker.

– Bregott har funnits på svenskarnas frukostbord i över femtio år, men hushållens behov har förändrats mycket under den tiden. Vissa köper Bregott någon gång per år och andra gör av med ett stort paket i veckan.

– Vi hoppas att de nya storlekarna ska göra det lättare för alla att hitta en förpackning som matchar den egna smörkonsumtionen, säger Antoine Riché, ansvarig för smör och matfett på Arla Sverige.

Prisbild inte klar

Arla har tidigare inte kommenterat hur mycket de nya förpackningar kommer att kosta.

I november 2023 framhöll företaget att det är matbutikerna som sätter priserna.

I en intervju med SvD berättade dock Arlas presschef Max Wallenberg att det minsta paketet Bregott kommer att ha ett högre kilopris än det största.

Huruvida det genomsnittliga priset per kilo blir dyrare med de nya förpackningarna ville han inte svara på.

– Vår ambition är att det blir ett billigare kilopris än i dag på det största paketet, sa Max Wallenberg till tidningen.

Kritiken: Klockrent fall av krympflation

Arlas ickebesked om de nya priserna har kritiserats.

Sveriges Konsumenter – en samarbetsorganisation som verkar för konsumenternas intressen genom ökad konsumentmakt – är en av kritikerna.

Enligt organisationens generalsekreterare Jan Bertoft är Arlas nya satsning ”ett klockrent exempel på krympflation”.

– Mindre förpackningar till samma pris är ett sätt att smyga igenom en prishöjning. I grunden tycker vi att det är ohederligt, sa Bertoft till SvD i november.

Vidare utryckte tvivel om trovärdigheten i  Arlas utspel om att ”ambitionen” är att de nya förpackningarna innebär att kilopriset blir billigare än i dag.

– Ordet ambition gör mig ganska misstänksam. Det är ju inte ett förpliktigande ord.

Bluffmetod 

Krympflation är en särskild form av prisökning. Storleken på förpackningen minskar, men priset förblir detsamma.

Det rör sig således om en konkret prishöjning.

Arla dementerar

Arla har förnkeat att den nya satsningen skulle vara krympflation.

Företaget hänvisar till att de nya storlekarna har tagits fram för att möta ett förändrat konsumentbehov.

Foto: Arla Sverige

Text: Redaktionen

Jättesmäll för populär lågpriskedja – har 93 butiker i Sverige

2025 04 13

Kedjan, som har 93 butiker i Sverige, redovisar en rörelseförlust på 115 miljoner norska kronor för det första kvartalet.

Enligt ägaren Europris beror nedgången på omfattande utförsäljning av tidigare sortiment som ska ersättas av nya produkter.

– De ekonomiska resultaten under första kvartalet fortsatte att påverkas av en utförsäljning som kannibaliserade på annan försäljning, framhåller den norska koncernen i ett uttalande enligt Market.

Vidare konstaterar Europris, som ägt ÖoB sedan maj 2024, att det kommer ta tid att vända den negativa utvecklingen.

– Som tidigare kommunicerats kommer det att ta tid att återställa ÖoB som en attraktiv shoppingdestination och vända den negativa utvecklingen i kundflöde.

Ledande lågpriskedja

ÖoB:s tidigare ägare Runsvengruppen öppnade sitt första varuhus i Linköping 1961.

Drygt 30 år senare köpte Runsvengruppen upp Överskottsbolaget, som senare blev ÖoB.

I maj 2024 förvärvade Europris hela ÖoB. Den norska lågpriskoncernen ägde sedan tidigare 20 procent av ÖoB, men är i dag ensam ägare.

Europris driver mer än 370 varuhus i Sverige och Norge och har en årlig omsättning på 14 miljarder kronor.

Stort intresse för lågpriskedjor 

ÖoB:s ras inträffar samtidigt som svenska konsumenters benägenhet att handla hos lågpriskedjor ökar.

På tjugo år har omsättningen i den svenska lågprishandeln nästan fyrdubblats – från cirka 30 miljarder kronor 2004 till 114 miljarder kronor i dag.

Det visar en granskning som tagits fram av HUI Research på uppdrag av fastighetsutvecklaren inom lågprishandel, Prisma Properties.

Undersökningen visar bland annat att:

- Antalet anställda i den svenska lågprishandeln nästan har tredubblats sedan 2004.

- Lågpriskedjornas planerade nyetableringar i Sverige de kommande åren kommer att resultera i tusentals arbetstillfällen. Ett exempel är Lidl som redan i dag har cirka 5 600 anställda i Sverige och planerar att öppna 90 nya butiker, vilket skulle innebära cirka 2 500 nya arbetstillfällen (beräknat utifrån genomsnittligt antal anställda i nuvarande butiker).

- Lågprishandelns expansion inte bara sker i storstadsregionerna, utan också i mindre kommuner.

Foto: iXimus

Text: Redaktionen