Oväntat besked för folk med solceller

2024 01 24

Antalet solcellsanläggningar i Sverige fortsätter att öka kraftigt.

Under 2022 installerades 55 000 nätanslutna solcellsanläggningar

Det var en ökning med drygt 50 procent jämfört med året dessförinnan.

– I och med det höga intresset för klimatomställningen i kombination med de svängande stundvis höga elpriserna vi såg under förra året, kommer vi sannolikt att få se ännu fler solpaneler på våra tak i framtiden, sade Elin Larsson, elmarknadsanalytiker vid Energimyndigheten i ett pressmeddelande förra året.

Oväntad besked för solcellsägare

Många anläggningar finns nu placerade på villatak runtom i Sverige – men hur attraktivt det egentligen är för bostadsvärdet har diskuterats.

Nu har Booli sammanställt en analys över flera år hur värdet på ett hus med solceller egentligen påverkas.

Resultatet visar sig vara förvånande.

Enligt bolaget höjs husvärdet betydligt mer än vad man tidigare vågat tro på.

– Det är stora skillnader jämfört med för några år sedan, konstaterar Christopher Madsen, analytiker på Booli.

Mer än dubbleras

Analysföretaget understryker att det verkligen handlar om en markant förändring på kort tid.

En anledning kan vara att uppvärmningsformen blivit en allt viktigare fråga vid bostadsköp och att köparen uppenbarligen nu är beredd att betala extra för ett hus med solceller.

– 2020 fick säljaren knappt tillbaka sitt investerade kapital. Två år senare fick de tillbaka mer än det dubbla, säger Christopher Madsen.

Högt försäljningspris

I snitt höjs värdet på ett hus med 250 000 kronor om solceller installeras, enligt analysens resultat från i år.

Boolis undersökning visar också att värdet ökar mer än vad husägarna betalade för installationen, en snittkostnad på 137 000 kronor.

Detta efter skatteavdraget på 20 procent.

– Även om det handlar om en stor investering, så kan husägare som flyttar innan de har tjänat in investeringskostnaden i många fall glädjas åt ett högre försäljningspris, säger Christopher Madsen.

Foto: M. Winkler

Text: Redaktionen

JUST NU: Klassiskt krav på krogen slopas

2025 06 25

Regeringen vill slopa matkravet på barer.

Tidöpartierna planerar att göra det enklare för barer att servera alkohol utan krav på matservering.

Efter sommaren tillsätts en snabbutredning om att slopa matkravet. Det framgår i en debattartikel signerad av tre företrädare för regeringen i Expressen. 

– Att man inte ska servera alkohol till berusade, kolla ålderskontroller, inte ha mängdrabatter – det sker under ordnade former. Allt det kommer att återupprättas med ett eventuellt slopat matkrav, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) till TV4.

Även uteserveringar påverkas

Regeringen vill även förändra reglerna för uteserveringar. Tidöpartierna öppnar för att slopa jravet på  att restauranger måste ha sittplatser inomhus för att få lov att servera alkohol utomhus .

– Det är inte rimligt att vi har en lag som skiljer så mycket på om man dricker inomhus eller utomhus, säger Forssmed.

Målet är att underlätta för företagare och samtidigt ge kunderna ett större och mer varierat utbud på restauranger och caféer.

Så ser alkohollagen ut

Enligt nuvarande alkohollag måste restauranger och barer som vill servera alkohol erbjuda ett varierat utbud av lagad eller på annat sätt tillredd mat.

Maten ska tillagas i ett kök i anslutning till serveringslokalen. Syftet med matkravet har varit att minska berusningsgraden hos gästerna.

Regeringen anser dock att dagens regelverk leder till ökade kostnader för verksamheter och begränsar möjligheten att bli mer specialiserade.

Utredningen ska vara färdig inom sex månader, och regeringen räknar med att lagändringarna kan träda i kraft inom ett par år.

Kritik från nykterhetsrörelsen

Regeringens nya besked möts av motstånd.

Nykterhetsorganisationen IOGT-NTO  har varnat för att ett slopande av matkravet kan leda till ökad alkoholkonsumtion och därmed fler alkoholrelaterade skador.

De menar att matservering är ett viktigt led i svensk alkoholpolitik för att begränsa skador till följd av alkoholkonsumtion.

Foto: J. Olalde

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Tung smäll för svenska konsumenter

2025 06 25

Butiker har höjt priserna på mat mer än vad kostnadsökningarna kan motivera.

Det visar en ny rapport från Konkurrensverket.

Priserna på baslivsmedel som bröd, ost, smör och ägg steg mer än vad inflation och leverantörsparter kunde motivera under perioden 2021–2023. 

– Vad vi konstaterar är att priserna i butik inte är kostnadsmotiverade, säger Arvid Fredenerg, chefsekonom på Konkurrensverket till DN.

Ökade marginaler under pandemin

I rapportern fastslår Konkurrensverket att butikernas rörelsemarginaler ökade kraftigt under pandemin, trots att butikernas kostnaderna endast steg måttligt. När marginalerna senare återgick till tidigare nivåer, förblev priserna hos konsumenterna märkbart högre.

– Dagligvaruaktörerna har, i varierande grad och på grund av marknadsmakt, kunnat öka vinstmarginalerna genom oligopolistiska prisstrategier, skriver myndigheten.

Ica granskas extra hårt

Rapporten lyfter särskilt fram Ica, som innehar omkring hälften av svensk livsmedelsmarknad. Myndigheten utreder om avtal mellan Ica-handlare och det centrala Ica-bolaget kan bryta mot konkurrenslagen.

Konkurrensverket undersöker bland annat om samarbeten kring prisstrategier, inköp och hur butiker utformas inom Ica-kedjan kan vara otillåtna.

Tidigare granskning

Utredningen följer upp en tidigare granskning kopplad till de höjda matpriserna. Ica har en marknadsandel på omkring 50 procent, vilket gör granskningen särskilt relevant.

Ica välkomnar granskningen. 

– Vi känner oss trygga med att de avtalsvillkor som reglerar relationen mellan Ica och Ica-handlarna fullt ut lever upp till konkurrenslagens krav, säger Icas presskontakt, Jenny Gerdes, till Dagligvarunytt.

Det här är Konkurrensverkets roll

- Konkurrensverket är den myndighet som övervakar att konkurrensregler, upphandlingslagar och handelsmetoder följs både inom privat och offentlig sektor.

- Konkurrensverket är ansvarig för att se till att konkurrensen på marknaden fungerar effektivt, vilket i förlängningen ska gynna både konsumenter och företag. Myndigheten utövar tillsyn över både konkurrensregler och upphandlingslagar.

Foto: Ica-Gruppen resp Willys, City Gross och Coop

Text: Redaktionen