Tungt besked för Nato – flera länder pekas ut

2024 01 21

Majoriteten av Natos medlemmar kommer att missa ett mycket viktigt mål.

Nato har under en längre tid haft en tydlig målsättning om att samtliga medlemsländer ska lägga minst 2 procent av BNP på försvaret.

I samband med Rysslands krig mot Ukraina har man understrukit att alla länder måste dra sitt strå till stacken.

Nu kommer dock besked om att majoriteten av medlemsländerna inte kommer att nå det målet.

Det rapporterar Newsweek.

Trots invasionen

Den ryska invasionen till trots så har Natoländerna fortsatt svårt att fördela åtminstone två procent till sin försvarsbudget.

Bland länderna som pekas ut finns betydande pjäser som Tyskland, Frankrike, Turkiet, Italien och Spanien.

– Om de inte kommer att göra det nu, när ska de då göra det?, frågar sig Michael Allen, som varit högt uppsatt i det amerikanska nationella säkerhetsrådet.

Handlar om att övertyga

Fabrice Pothier, tidigare planeringsansvarig i Nato, menar att målet har mycket att göra med att de europeiska länderna ska övertyga USA om sina militära ambitioner.

– Två procent är verkligen alla måls moder, helt enkelt för att det slår mot hjärtat av alliansen som ett transatlantiskt kontrakt där USA garanterar Europas säkerhet och européerna förväntas göra sin del, säger Pothier.

– Två procent handlar i grund och botten om att övertyga USA.

Då ska Sverige dit

I samband med Sveriges Natoansökan har regeringen börjat förbereda sig för ett eventuellt inträde.

Det handlar bland annat om att sträva efter målet.

– Regeringens inriktning är att successivt öka anslagen till det militära försvaret för att 2028 uppgå till två procent av BNP och därefter ligga kvar på denna nivå över tid.

Vill ligga kvar

Ambitionen är sedan att efter att man har nått målet så ska fördelningen av pengar till försvaret inte sjunka.

– Inriktningen innebär därmed att Sveriges samlade försvarsutgifter i enlighet med den bredare Nato-definitionen kommer att ligga en bit över 2 procent av BNP.

Många länder har börjat satsa mer pengar på militära utgifter i samband med krigen i Ukraina och Mellanöstern.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens – gör samma sak

2026 10 22

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen