Flygplan har nödlandat på Arlanda

2024 01 21

Ett flygplan har fått problem under morgonen.

På söndagsmorgonen kommer uppgifter om att ett flygplan har fått problem i luften.

Det handlar om ett plan från flygbolaget Bra som har behövt nödlanda på Arlanda flygplats.

Problemet ska vara tekniskt, rapporterar Aftonbladet.

På väg till Umeå

Flygplanet hade lämnat turistparadiset Las Palmas i Spanien och var på väg mot Umeå när man fick problem och tvingades nödlanda.

Anledningen ska vara att man upptäckt tekniska problem uppe i luften.

– De fick indikationer på ett tekniskt problem och landade på Arlanda, säger Swedavias Carl Mossberg till tidningen.

Det är oklart exakt vad det rör sig om för problem.

Tagit in på hotell

Resenärerna som befann sig på planet har nu fått ta in på hotell efter nödlandningen.

Det är oklart exakt hur många passagerare som var på planet, men samtliga ska må bra.

Man kommer nu att undersöka exakt vad det är som har hänt.

Bra är ett svenskt flygbolag som bildades i samband med en sammanslagning av flera svenska regionalflygbolag år 2016.

– Alla flygbolag i koncernen Braathens Aviation går nu samman under det nya bolagsnamnet Braathens Regional Airlines, idag ett av Sveriges mest kända varumärken, mer känt som inrikesflygbolaget BRA, framhöll bolaget vid tillfället.

Krasch i Afghanistan

Samtidigt kommer uppgifter om att ett passagerarflygplan har kraschat i Afghanistan.

Kraschen ska ha skett i bergen i Badakhshanprovinsen i norra Afghanistan.

Enligt den lokala polisen har man ännu ingen kännedom angående vad det är som har orsakat olyckan eller några andra omständigheter kring händelsen.

Indiskt plan

Det ska röra sig om ett plan som var på väg från Indien till Moskva, och ett sökteam har skickats till platsen för att undersöka saken.

Det finns ännu inga uppgifter om skadeläget.

– Ett passagerarplan kraschade i bergen i Topkhana kring distrikten Kuran-Munjan och Zibak i Badakhshan-provinsen, framhåller chef för avdelningen för information och kultur i Badakhshan, Zabihullah Amiri enligt afghanska Tolo News.

Foto: Swedavia

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 juni 2026

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 01

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt. 

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen