Regeringens vändning om Israel – ”Väcker många frågor”

2024 01 19

Israels svar på terrorgruppen Hamas massaker av civila israeler har varit hårt.

Den israeliska militären har inlett en markoffensiv och landets flygvapen har under flera månader bombat mål i Gazaremsan.

Enligt det Hamaskontrollerade hälsoministeriet i Gaza har uppemot 24 000 personer dödats.

Många av dem uppges vara civila.

En studie av israeliska sociologiprofessor Yagil Levy, som publicerats i den israeliska tidningen Haretz, har kommit fram till att omkring 60 procent av offren är civila.

En större procentandel jämfört med andra konflikter under 1900- och 2000-talet.

Försvarat Israel

Sveriges utrikesminister Tobias Billström har vid flera tillfällen försvarat Israels rätt att försvara sig själva.

– Israel har rätt att försvara sig och svaret har varit proportionerligt, sa han i oktober.

Han tillade snabbt:

– Vi har sagt från den svenska regeringens sida att Israel har rätt att försvara sig, men Israel måste också precis som alla andra parter ta in det faktum att man bör i görligaste mån försöka rädda civila liv.

Skärper tonen mot Israel

På fredagen intervjuas utrikesministern i SR Ekots lördagsintervju.

När Tobias Billström får frågor om Israel tyder ministerns svar på ett förändrat förhållningssätt till Israels krigsföring i Gaza.

Utrikesministern uppger att den svenska regeringen och andra stater ställer sig frågande till om den humanitära rätten har efterlevts.

Billström hänvisar till att ett ”förfärande antal” civila har dödats, inklusive många kvinnor och barn. Han pekar även på omfattande skador på civil egendom i Gaza.

– Det reser frågor som både vi och andra stater har börjat ställa om den humanitära rätten har efterlevts i det här avseendet, säger Billström till Ekot.

Utrikesministern betonar samtidigt att Sverige står på Israels sida när det gäller statens Israel rätt att existera.

– Det är ingen tveka om det. Angreppet mot Israel var det största massmordet på judar sedan Förintelsen. Med det sagt så måste vi i nästa andetag också säga att den här utvecklingen av krigsföringen reser frågor som kräver svar.

Kritiserar Netanyahu

Billström kritiserar även Israels premiärminister Benjamin Netanyahus uttalande om att han motsätter sig en framtida palestinsk stat vid sidan om Israel.

– Tvåstatslösningen är den enda möjliga och långsiktiga lösning på den här konflikten. Att avfärda det med en axelryckning finns inte på bordet. Det är inte bara en fråga om vad Israel tycker. Det handlar om vad världssamfundet tycker, säger utrikesministern.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen