Finland på helspänn: kan chockas av Ryssland

2024 01 19

Inom kort kan Putinregimen komma att sätta ny och kraftig press på Finland.

Om mindre än två veckor lämnar den finska presidenten Sauli Niinistö sin post efter tolv år på jobbet.

Då ska en ny kandidat väljas. Efterträdaren kan bli den tidigare utrikesministern Pekka Haavisto som ställer upp i valet för tredje gången.

Men oavsett vem det blir som vinner kommer den närmsta framtiden att präglas av vad som sker vid gränsen till Ryssland, hävdar kandidaten själv.

"Kommer att testa oss"

Putinregimen kan nämligen agera på ett sätt som kommer att chocka Finland.

– Jag tror att de följande sex åren, alltså presidentperioden, kommer att vara svåra. Det är möjligt att Ryssland kommer att testa den nya presidenten på ett sätt som vi inte kan förutse, säger Pekka Haavisto i en intervju med Dagens Nyheter.

Har hela Nato med sig

Presidentkandidaten arbetade som utrikesminister under Sanna Marins regering 2019-2023. Han hade en av huvudrollerna när Finland ansökte och antogs till Nato efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Pekka Haavisto vägrar dock att tala om någon rädsla för hur Putin kan agera härnäst.

Det beskriver inte finska folkets attityd.

– Om det uppstår ett hot har vi hela Nato med oss, säger politikern och manar till att hålla situationen vid gränsen lugn.

Sauli Niinistö: "Vakna!"

I början av 2024 riktade den nuvarande presidenten i Finland ett skarpt budskap till finska folket och Europa i ett av sina sista tal på jobbet.

Han betonade att stödet till Ukraina måste fortsätta och menade att hela kontinenten måste “vakna”.

– Europa måste vakna upp. Att investera i vapenproduktion är inte nödvändigt bara för att kunna ge den hjälp som behövs. Det behövs för att försäkra att Europa är starkt, inte för krig, utan för fred.

Putin svåranalyserad

I talet uppmanade även Niinistö europeiska länder att ta ett större ansvar i Nato, framför allt med anledning av spekulationerna om det amerikanska valets inverkan på säkerhetssamarbetet. Det vill säga om Donald Trump återvänder till makten.

Presidenten sade också att Putinregimen är svåranalyserad.

– Ryssland är aldrig så starkt som det ser ut att vara, och aldrig så svagt som det verkar vara. Rysslands avsikt att besegra Ukraina på några veckor gick inte, eftersom ukrainarnas tapperhet övervann anfallet.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Planerar avsluta Ukrainakriget

2026 09 04

USA kraftsamlar för att avsluta kriget i Ukraina.

Inför presidentvalet 2024 lovade Donald Trump att han skulle få ett slut på kriget, som nu är inne på sitt femte år.

Hittills har försöken inte gett resultat och sedan USA gick in i strider med Iran har frågan hamnat i skymundan.

Nu händer det dock saker.

För första gången sedan Trump inledde sin andra mandatperiod skickar han USA:s specialsändebud Steve Witkoff samt samt sin svärson Jared Kushner till Kyiv i helgen, erfar Axios.

Redan idag uppges Witkoff och Kushner dessutom resa till Moskva för att personligen träffa och samtala med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Syfte: få slut på kriget

Det stora syftet med resan är att få till samtal om ett slut på kriget, uppger amerikanska tjänstemän till Axios.

– Besöket av Trumps sändebud kommer tio dagar efter att CIA-chefen John Ratcliffe träffade cheferna för den ryska underrättelse- och säkerhetstjänsten i Moskva, konstaterar den amerikanska nyhetssajten och tillägger:

– Ratcliffe försökte ta reda på om de ryska underrättelsecheferna kunde övertala Putin att fortsätta diplomatiskt med målet att avsluta kriget.

Läs mer: USA skyller på Ukraina – deras fel

Ukrainsk oro

Från ukrainskt håll möts resan med viss fruktan att den kan komma att ställas in, enligt källor till Kyiv Independent. Anledningen är att det befaras att Witkoff kan ge efter för alternativa planer på grund av att han “börjar bli rädd”.

– Ryssarna vill inte att de ska komma hit till Kyiv, och Witkoff är alltid lyhörd för den ryska inställningen. De får höra att det är farligt, säger en uppgiftslämnare till tidningen.

Enligt Kyiv Independent kan logistiska hinder stoppa sändebuden från att resa till Kyiv med flyg, och en källa uppger att Witkoff inte är bekväm med att resa till huvudstaden med tåg.

Läs mer: Moskvas nya vapen totalförstört

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Fyll tanken idag – chansen snart över

2026 09 04

Bensin- och dieselpriset har höjts vid flera tillfällen den senaste veckan.

Den senaste höjningen kom igår, torsdag, och innebar att bensinpriset därmed uppgick till 17,89 kronor litern och dieselpriset till 21,84 kronor per liter, enligt Circle K:s listpriser.

Nu bryts trenden.

Inför helgen sänks dieselpriset med 15 öre litern hos de stora kedjorna, och på flera håll har även bensinpriset sänkts med 40 öre litern, enligt bilsajten Carup.

Och det är kanske nu du ska passa på att tanka bilen full. För trots sänkningen på fredagen lär det knappast fortsätta i den riktningen, menar Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Capital.

Han syftar på kraftigt höjda priser på naturgas och olja som driver upp även de svenska drivmedelspriserna till följd av kriget mellan USA och Iran.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, säger Christian Kopfer till SVT.

Dubbelsmäll

Enligt experterna står svenska hushåll därmed inför en dubbelsmäll inför hösten och vintern.

Redan i augusti flaggade SEB:s råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop att det framöver kommer att bli betydligt dyrare att tanka bilen. Han pekade främst ut att Hormuzsundet fortsatt håller stängt som den främsta anledningen.

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

Andra läser: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

"Kört fast militärt"

Priset för brentolja ligger idag på cirka 94 dollar per fat, en liten minskning från igår men fortsatt på väg mot 100 dollar fatet.

De senaste dagarna har USA och Iran intensifierat attackerna mot varandra.

– Militärt sett har vi väldigt tydligt kört fast. Det råder ingen tvekan om det, säger Pat Harrigan, republikansk kongressledamot från North Carolina, enligt Bloomberg.

Andra läser: Två nya skattesatsningar från regeringen

Foto: Circle K

Text: Redaktionen