1 jan 2026

Storbank varnar hushållen – ”Största hotet mot räntesänkning”

2024 01 18

Inflationstakten fortsatte att sjunka i december.

Inflationen enligt KPIF –  där räntekostnaderna är borträknade – minskade från 3,6 procent i november till 2,3 procent i december. Den lägsta noteringen sedan juli 2021.

Nu pekar det mesta mot ett fortsatt lågt inflationstryck och omfattande räntesänkningar under 2024.

Det uppger SBAB i ett pressmeddelande.

– Riksbanken borde känna sig trygga med att sänka styrräntan senast i maj.

– Prognosen är att styrräntan sänks fem gånger under året och att den rörliga bolåneräntan har gått ner med drygt 1 procentenhet i slutet av året, framhåller banken.

Övertygade: Kraftiga räntesänkningar

SBAB:s prognos är lovande läsning för många hushåll som tampats med höga räntekostnader och stigande utgifter de senaste åren. 

I slutet av året bedömer SBAB att Riksbanken har sänkt styrräntan med 1,25 procentenheter till 2,75 procent.

– Styrräntan väntas därefter fortsätta att sänkas stegvis till sin neutrala nivå (den nivå som gäller då inflationen ligger på målet) som bedöms ligga på 2 procent, framhåller banken.

SBAB uppger att en rad inhemska faktorer stödjer bilden om ett betydligt lägre inflationstryck framöver.

Banken hänvisar bland annat till att kronans värde ser ut att stärkas och att prognosen tyder på betydligt lägre globala energi-, livsmedels- priser- och fraktpriser under 2024.

”Största hotet mot räntesänkning”

Prognosen ser ljus ut.

SBAB varnar dock för att det finns ett betydande hot som kan ställa till det.

– Det finns geopolitiska risker i form av bland annat oro i Mellanöstern och mellan Kina och Taiwan, skriver banken. 

Om nya konflikter skulle blossa upp skulle det sannolikt få inflationen att rusa även i Sverige.

– Största hotet mot kommande räntesänkningar är de nya geopolitiska risker som har blossat upp och som kan leda till nya inflationsuppgångar om de materialiseras, säger Robert Boije, chefsekonomen på SBAB.

Kritiskt läge i Röda havet

Investors ordförande Jacob Wallenberg har gått ut med en liknande varning.

– Vi har ett antal orosmoln runtomkring oss, sa han till SR Ekot i tisdags.

Wallenberg varnade för att attackerna i Röda havet, där den islamistiska Huthimilisen har beskjutit internationella fartyg, kan leda till en ny ”inflationschock”.

Attackerna har lett till att många fraktfartyg tvingats ändra rutt och seglar den längre vägen runt Afrikas sydspets.

En uppenbar risk för världsekonomin, enligt Jacob Wallenberg.

– Det är uppenbart när vi ser att till exempel biltillverkare måste stoppa sin produktion eftersom de inte får insatsvaror som är försenade. Det kommer leda till att produkter går upp i pris, så vi får hoppas att den här situationen löser sig så fort som möjligt, sa han till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen