Nya regler när du handlar online – “många vet inte om det”

2024 01 19

Från och med 1 januari 2024 gäller nya regler för dig som handlar på nätet.

Att shoppa online är förenat med vissa risker. Till exempel kan du inte prova en tröja för att se om storleken passar innan du köper hem den.

Enligt konsumentköplagen har du dock 14 dagar på dig att ångra ett nätköp och få pengarna tillbaka.

Företaget har därefter också två veckor på sig att betala tillbaka pengarna.

Men sedan årsskiftet gäller nu nya regler för vad som kan ske om du vid det laget inte blivit återbetald, rapporterar Sveriges Radio.

Många vet inte om det

Förändringen består i en höjning av den dröjsmålsränta som e-handelskunder kan kräva av företag som slarvar med att betala tillbaka.

Den ligger nu på hela tolv procent – men den stora massan tycks inte ens känna till att den finns.

– Det är säkert så att många inte vet att man kan få dröjsmålsränta, säger Konsumentverkets vägledare Daniel Bernspång till SR.

Kontakta skriftligen

Med tanke på den höjda dröjsmålsräntan innebär det att du som konsument kan få rätt till en ganska rejäl extra slant om du ångrar ett dyrare köp, men företaget inte betalar tillbaka tillräckligt fort.

Krav på dröjsmålsränta bör framhållas skriftligen, menar Konsumentverket.

– Har då ingen återbetalning gjorts inom de här 14 dagarna efter ångrat köp ska kunden kontakta företaget igen, säger Daniel Bernspång.

Beklagar sig

Att det är många kunder som missar rätten till dröjsmålsränta syns tydligt på nätet.

Mängder med frågor har de senaste åren strömmat in till exempelvis Hallå Konsument och Lawline där konsumenter beklagar sig över att företagen inte betalar tillbaka i tid.

– En given utgångspunkt i din situation är givetvis att kontakta företaget med ditt betalningskrav innan du vidtar rättsliga åtgärder. Om du har gjort detta utan resultat finns det ett par olika tillvägagångssätt för dig, skriver exempelvis den juridiska rådgivaren Ted Winström på Lawline.

"Förklara för företaget"

Två alternativ är att vända sig till Kronofogden och begära ett betalningsföreläggande, eller stämma företaget inför domstol.

– Det kan också vara en bra ide att förklara för företaget att om de inte fullgör sin betalningsförpliktelse till dig ämnar du att vidta någon av ovanstående åtgärder, möjligtvis kan ett sådant framställande få dem att betala dig för att på så sätt slippa riskera en sådan åtgärd, understryker dock Ted Winström.

Foto: Rupixen.com

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen