Mardrömstisdag för regeringen – två stora motgångar
2024 01 16
Tisdagsläsningen har varit dyster för Sveriges borgerliga regering.
Statsminister Ulf Kristerssons (M) styre har drabbats av två motgångar.
För det första uppvisar de borgerliga partierna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet, ett historiskt lågt väljarstöd.
Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.
Tillsammans samlar borgerligheten ynka 26 procent av väljarkåren.
Ett tungt besked för de tre regeringspartierna – M, L och KD.
Lämnar för ärkerivalen
Enligt statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson kan väljarflykten förklaras av att mer mittenorienterade borgerliga väljare inte uppskattar det högertunga, konservativa samarbetet med Sverigedemokraterna.
Dessa väljare har därför valt att vända blicken åt vänster. Många har lämnat för Socialdemokraterna.
– I dag består deras (Socialdemokraternas) stöd till 10 procent av tidigare liberala mittenväljare. Det blir intressant att se hur partiet strategiskt ska hantera det, säger Henrik Ekengren Oscarsson till DN.
Bakslag för jättesatsning
Ett minskat väljarstöd är inte den enda motgången som regeringen måste hantera.
Under tisdagen har energijätten Vattenfall presenterat en besvärande prognos för M-KD-L-regeringen.
Regeringens stora kärnkraftsprojekt kan bli dyrare än väntat.
Enligt Vattenfall kan ny kärnkraft bli dubbelt så dyr, rapporterar SVT.
Uppgifter till tv-kanalen gör gällande att Vattenfall fått in prisuppgifter från flera leverantörer av mindre så kallade SMR-reaktorer.
– Slutsatsen är kostnader på 90-112 öre per kilowattimme. Nära dubbelt så mycket som tidigare bedömning, uppger SVT.
”Ser ut som det inte kommer byggas”
Martin Johansson är enhetschef på Energimyndigheten.
Han framhåller att de nya siffrorna är problematiska för regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna.
– Kostar kärnkraften en krona per kilowattimme, så ser det inte ut som det kommer byggas någon ny kärnkraft alls, säger Martin Johansson till SVT.
Staten måste gå in
Regeringen har tidigare utryckt att marknadsaktörer ska bygga den nya kärnkraften. I Tidöavtalet aviserade man 400 miljarder i kreditgarantier för investeringar i ny kärnkraft.
– Det är ju inte politiken, utan det är aktörerna på marknaden, sa klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till SvD i augusti när hon fick frågan om vem som ska bygga ny kärnkraft.
– Jag är övertygad om att vi framöver kommer att ha en energipolitik i Sverige som gör det lönsamt att bygga både vindkraft och kärnkraft och även solenergi, fortsatte hon.
Nu tyder dock det mesta på att staten kommer att behöva hjälpa till.
– Ja, det är en grundbult att staten går in och delar risken med oss.
Det säger Desireé Comstedt, som är chef för affärsutveckling kärnkraft på Vattenfall, till SVT.
Regeringen öppnar för staten
Regeringen delar Vattenfalls bedömning.
I sin färdplan för ny kärnkraft i Sverige har man uppdaterat finansieringsmodellen. Nu ingår ett statligt stöd.
– För att stärka förutsättningarna och ge ytterligare incitament att investera i kärnkraft ska en utredare föreslå en riskdelnings- och finansieringsmodell där staten delar risken, skriver regeringen på sin hemsida.
Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet
Text: Redaktionen
