Mardrömstisdag för regeringen – två stora motgångar

2024 01 16

Statsminister Ulf Kristerssons (M) styre har drabbats av två motgångar.

För det första uppvisar de borgerliga partierna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet, ett historiskt lågt väljarstöd.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Tillsammans samlar borgerligheten ynka 26 procent av väljarkåren.

Ett tungt besked för de tre regeringspartierna – M, L och KD.

Lämnar för ärkerivalen

Enligt statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson kan väljarflykten förklaras av att mer mittenorienterade borgerliga väljare inte uppskattar det högertunga, konservativa samarbetet med Sverigedemokraterna.

Dessa väljare har därför valt att vända blicken åt vänster. Många har lämnat för Socialdemokraterna.

– I dag består deras (Socialdemokraternas) stöd till 10 procent av tidigare liberala mittenväljare. Det blir intressant att se hur partiet strategiskt ska hantera det, säger Henrik Ekengren Oscarsson till DN.

Bakslag för jättesatsning

Ett minskat väljarstöd är inte den enda motgången som regeringen måste hantera.

Under tisdagen har energijätten Vattenfall presenterat en besvärande prognos för M-KD-L-regeringen.

Regeringens stora kärnkraftsprojekt kan bli dyrare än väntat.

Enligt Vattenfall kan ny kärnkraft bli dubbelt så dyr, rapporterar SVT.

Uppgifter till tv-kanalen gör gällande att Vattenfall fått in prisuppgifter från flera leverantörer av mindre så kallade SMR-reaktorer.

– Slutsatsen är kostnader på 90-112 öre per kilowattimme. Nära dubbelt så mycket som tidigare bedömning, uppger SVT.

”Ser ut som det inte kommer byggas”

Martin Johansson är enhetschef på Energimyndigheten.

Han framhåller att de nya siffrorna är problematiska för regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna.

– Kostar kärnkraften en krona per kilowattimme, så ser det inte ut som det kommer byggas någon ny kärnkraft alls, säger Martin Johansson till SVT.

Staten måste gå in

Regeringen har tidigare utryckt att marknadsaktörer ska bygga den nya kärnkraften. I Tidöavtalet aviserade man 400 miljarder i kreditgarantier för investeringar i ny kärnkraft.

– Det är ju inte politiken, utan det är aktörerna på marknaden, sa klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till SvD i augusti när hon fick frågan om vem som ska bygga ny kärnkraft.

–  Jag är övertygad om att vi framöver kommer att ha en energipolitik i Sverige som gör det lönsamt att bygga både vindkraft och kärnkraft och även solenergi, fortsatte hon.

Nu tyder dock det mesta på att staten kommer att behöva hjälpa till.

– Ja, det är en grundbult att staten går in och delar risken med oss.

Det säger Desireé Comstedt, som är chef för affärsutveckling kärnkraft på Vattenfall, till SVT.

Regeringen öppnar för staten

Regeringen delar Vattenfalls bedömning.

I sin färdplan för ny kärnkraft i Sverige har man uppdaterat finansieringsmodellen. Nu ingår ett statligt stöd.

– För att stärka förutsättningarna och ge ytterligare incitament att investera i kärnkraft ska en utredare föreslå en riskdelnings- och finansieringsmodell där staten delar risken, skriver regeringen på sin hemsida.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nytt förbud på gång – påverkar svenska hushåll med trädgård

2025 04 17

Ett förbud mot nya och förlängda tillstånd för torvtäkter i Sverige.

Det föreslås bli verklighet från och med 1 januari 2026.

"Orimligt"

Torv är en råvara som enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Torv täcker 25 procent av Sveriges landareal. Torvmarken uppgår till 6,4 miljoner hektar.

Siffrorna från Sveriges geologiska undersökning är något mindre, 15 procent, men även den andelen gör landet till ett av de mest torvtätaste i världen.

Men nu kan torvtäkt förbjudas.

Och det möts med skarp kritik.

– Det är orimligt att ett så omfattande förslag kan vila på en så begränsad vetenskaplig grund, säger Rita Larsson, ordförande i Svensk Torv, i ett uttalande.

Används i trädgården och mat

Råvaran bedöms vara avgörande för tillgången på mat.

– Torv är också en av de mest pålitliga produkterna när det gäller att producera rena, hälsosamma livsmedel effektivt och utan pesticider eller andra förorenade element, har Jaco Dijkshoorn, Director BU Materials and Procurement vid Kekkilä-BVB, tidigare sagt till Viola enligt Svensk Torv.

Ett förbud kan också påverka hushåll med trädgård. Nästan all planteringsjord som erbjuds i butik innehåller stora mängder torv, bland annat eftersom råvaran bidrar till att lagra fukt och göra jorden luftig.

– När torven bryts släpps stora mängder växthusgaser ut, framhåller Naturskyddsföreningen.

Men enligt Svensk Torv saknas det i dagsläget ersättningsmaterial “i tillräcklig volym och kvalitet” inom trädgårdsodling.

– Om torven försvinner riskerar vi försämrad djurhälsa, sämre odlingsresultat och högre kostnader i hela kedjan – från jordbrukare till konsument. Det är inte ansvarsfullt, säger Rita Larsson.

Naturvårdsverket: som ett fossilt bränsle

Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa.

Stora mängder kol finns inlagrat i torven och Naturvårdsverket anser att torven bör betraktas som ett fossilt bränsle.

– Användningen av torv som bränsle är mycket liten i Sverige men utvinning och användning av odlingstorv orsakar också utsläpp av växthusgaser.

Det framhåller myndigheten som tidigare uppmanat att låta torven vara.

– Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol, skriver Naturvårdsverket också.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen