Århundradets lägsta temperatur

2024 01 15

Det uppger SMHI på måndagskvällen.

Väderinstitutets klimatstation uppmätte rekordtemperaturen i den svenska orten Vittangi i Lappland den 5 januari i år.

Mätutrustningen visade på -44,6 grader.

Det är 0,6 grader kallare än det tidigare rekordet från Storbo i nordligaste Dalarna den 4 februari 2001. Då visade termometern -44 grader.

– Eftersom det är ett värde från den ordinarie mätutrustningen så har vi inga problem att godkänna det.

– Det blir därmed både den här månadens och hela århundradets hittills lägsta temperatur i Sverige, uppger SMHI.

”Ordningen återställd”

Mätstationen Vittangi i Lappland har ett förflutet som en av Sveriges ”kallaste stationer”.

Stationen har till exempel det ännu gällande svenska köldrekordet för november. Hela 43,0 minusgrader uppmättes den 24-26 november 1890.

– Dessutom är rekordet för allra lägsta månadsmedeltemperatur i Sverige från Vittangi med -27,2 grader i februari 1985.

– Man kan säga att ordningen nu är återställd med en station i Lappland som den allra kallaste, skriver SMHI.

Skandinaviskt rekord 

Temperaturnoteringen i Vittangi innebär även att det skandinaviska köldrekordet för 2000-talet har slagits. 

Tidigare var de 44 minusgraderna från Storbo i Dalarna även rekordet i Skandinavien. 

Fakta svenska köldrekord

Januari

-38,5° Lommaryd den 13 och 14 januari 1918 (Götaland)

-46,0° Grundforsen den 1 jan. 1979 och Särna den 3 jan. 1941 (Svealand)

-49,0° Karesuando 27 jan. 1999 och Vuoggatjålme 1 jan. 1951 (Norrland)

Februari

-38,3° Bredviken den 9 februari 1966 (Götaland)

-44,0° Storbo den 4 februari 2001 (Svealand)

-52,6° Vuoggatjålme den 2 februari 1966 (Norrland)

Mars

-37,0° Viredaholm den 16 mars 1888 (Götaland)

-40,0° Flötningen den 4 mars 1971 (Svealand)

-45,8° Vuoggatjålme den 4 mars 1971 (Norrland)

April

-25,5° Flahult den 4 april 1942 (Götaland)

-31,0° Grundforsen och Noppikoski den 3 april 1942 (Svealand)

-36,5° Karesuando den 6 april 1916 (Norrland)

Maj

-12,0° Lommaryd den 1 maj 1917 (Götaland)

-18,4° Flötningen den 3 maj 1981 (Svealand)

-24,1° Fjällnäs den 3 maj 1981 (Norrland)

Juni

-7,5° Eckersholm den 1 juni 1907 (Götaland)

-8,0° Storsätern den 26 juni 1923 (Svealand)

-9,8° Gamla Vassijaure den 2 juni 1907 (Norrland)

Juli

-3,5° Eckersholm den 7-8 juli 1917 och Önnarp den 3 juli 1902 (Götaland)

-4,0° Särna den 16 juli 1921 och Storsätern den 7 juli 1921 (Svealand)

-5,0° Funäsdalen den 14 juli 1893 och den 22 juli 1888 (Norrland)

Augusti

-5,5° Axelfors den 26 augusti 1899 (Götaland)

-6,5° Storsätern den 26 augusti 1919 (Svealand)

-8,5° Nikkaluokta den 31 augusti 1959 (Norrland)

September

-10,0° Axelfors den 22 sep. 1902 och Önnarp den 21 sep. 1902 (Götaland)

-13,0° Storsätern den 29 september 1928 (Svealand)

-15,2° Brännberg den 29 september 1939 (Norrland)

Oktober

-20,0° Flahult den 20 oktober 1925, Axelfors den 23 oktober 1885 och Skeppsholmen den 23 oktober 1880 (Götaland)

-28,6° Flötningen den 31 oktober 1980 (Svealand)

-31,5° Myrheden den 28 oktober 1968 (Norrland)

November

-27,0° Vårgårda den 16 november 1901 (Götaland)

-36,0° Särna den 27 november 1890 (Svealand)

-43,0° Vittangi den 24, 25 och 26 november 1890 (Norrland)

December

-35,0° Klagstorp den 23 december 1915 (Götaland)

-45,0° Särna den 27 december 1887 (Svealand)

-48,9° Hemavan den 30 december 1978 (Norrland)

Källa: SMHI

Foto: S. Berger

Text: Redaktionen

Nytt förbud på gång – påverkar svenska hushåll med trädgård

2025 04 17

Ett förbud mot nya och förlängda tillstånd för torvtäkter i Sverige.

Det föreslås bli verklighet från och med 1 januari 2026.

"Orimligt"

Torv är en råvara som enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Torv täcker 25 procent av Sveriges landareal. Torvmarken uppgår till 6,4 miljoner hektar.

Siffrorna från Sveriges geologiska undersökning är något mindre, 15 procent, men även den andelen gör landet till ett av de mest torvtätaste i världen.

Men nu kan torvtäkt förbjudas.

Och det möts med skarp kritik.

– Det är orimligt att ett så omfattande förslag kan vila på en så begränsad vetenskaplig grund, säger Rita Larsson, ordförande i Svensk Torv, i ett uttalande.

Används i trädgården och mat

Råvaran bedöms vara avgörande för tillgången på mat.

– Torv är också en av de mest pålitliga produkterna när det gäller att producera rena, hälsosamma livsmedel effektivt och utan pesticider eller andra förorenade element, har Jaco Dijkshoorn, Director BU Materials and Procurement vid Kekkilä-BVB, tidigare sagt till Viola enligt Svensk Torv.

Ett förbud kan också påverka hushåll med trädgård. Nästan all planteringsjord som erbjuds i butik innehåller stora mängder torv, bland annat eftersom råvaran bidrar till att lagra fukt och göra jorden luftig.

– När torven bryts släpps stora mängder växthusgaser ut, framhåller Naturskyddsföreningen.

Men enligt Svensk Torv saknas det i dagsläget ersättningsmaterial “i tillräcklig volym och kvalitet” inom trädgårdsodling.

– Om torven försvinner riskerar vi försämrad djurhälsa, sämre odlingsresultat och högre kostnader i hela kedjan – från jordbrukare till konsument. Det är inte ansvarsfullt, säger Rita Larsson.

Naturvårdsverket: som ett fossilt bränsle

Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa.

Stora mängder kol finns inlagrat i torven och Naturvårdsverket anser att torven bör betraktas som ett fossilt bränsle.

– Användningen av torv som bränsle är mycket liten i Sverige men utvinning och användning av odlingstorv orsakar också utsläpp av växthusgaser.

Det framhåller myndigheten som tidigare uppmanat att låta torven vara.

– Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol, skriver Naturvårdsverket också.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen