SMHI varnar för superkyla – det här är bara början

2024 01 16

Efter den kalla inledningen på året när temperaturerna i norra Sverige sjönk till nästan 50 minusgrader är det nu dags igen.

– För många startar tisdagen med kallt vinterväder och blå himmel. Under morgonen väntas tvåsiffriga minusgrader ända ned till Skåne, förklarar SMHI:s meteorolog Lisa Frost i ett uttalande.

Nedemot 30 minusgrader

Men det är bara början.

Längre fram i veckan blir det ännu kallare.

– Ett kallt högtryck etablerar sig alltmer söderut över landet och i hela landet väntas minusgrader och uppluckrat molntäcke mot slutet av veckan, fortsätter Lisa Frost och tillägger:

– I klara och vindsvaga förhållanden kan temperaturen krypa ned till 20 minusgrader så långt söderut som Svealand. I delar av Norrland närmare 30 minus.

Det är drygt 15 grader kallare än genomsnittstemperaturen i norra Sverige under januari, enligt SMHI:s egen statistik.

Långt under medeltemperaturen

Framför allt på fredagen kan det bli riktigt kallt även i norra Götaland, där den normala medeltemperaturen för januari ligger mellan mellan två och sex minusgrader.

Men mitt på dagen – när det är som mildast – förväntas temperaturerna istället krypa ända ned till 18 minusgrader, visar expertmyndighetens väderkartor.

Från och med tisdag kan det även falla rikligt med snö.

– Framåt eftermiddagen mulnar det på västerifrån över landets södra halva följt av snöfall och tilltagande vind under kvällen och natten, informerar Lisa Frost.

– Snöfallet kan på sina håll vara kraftigt och dröjer sig kvar under onsdagsdygnet samtidigt som det sprider sig upp över södra Norrland.

Rusning efter värmefläktar

Efter årets första köldknäpp konfronterades många hushåll med frusna rör och andra besvär som en konsekvens av kylan.

Nu förbereder sig svenska folket bättre. Det pågår en rusning efter värmefläktar, som de senaste veckorna har ökat i försäljning med flera hundra procent.

– Vi har i princip slut på alla modeller, säger exempelvis Anders Björklund, arbetsledare på Clas Ohlson, till P4 Stockholm.

Foto: A. Steinarsdottir resp T. Eberly

Text: Redaktionen

Folkhälsomyndigheten: Alla svenska patienter med symtom ska testas

2024 06 22

Alla svenska patienter som läggs in på sjukhus med influensasymtom ska nu testas för viruset. 

Förändringen har redan börjat appliceras i Sverige, bekräftar Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

– Sjukhusen skickar proverna till oss för sekvensering av viruset, för att utesluta att det rör sig om fågelinfluensa, säger han till Läkemedelsvärlden.

"Potential för pandemi"

Magnus Gisslén understryker att fågelinfluensan, H5N1, i allra högsta grad är en viktig fråga för Folkhälsomyndigheten.

Konsekvenserna om man missar en ny smittspridning kan bli allvarliga.

– Fågelinfluensa är en patogen med potential att orsaka en pandemi bland människor, vilket både vi och andra myndigheter måste ha beredskap för, säger Magnus Gisslén.

Uppmaning från Europa

Den skärpta övervakningen har satts in efter en uppmaning från Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC.

Tidigare har Världshälsoorganisationen, WHO, slagit larm om en ökad spridning av just fågelinfluensa. Nyligen bekräftade Finland att man ska inleda en massvaccination av medborgare som har förhöjd risk att smittas av viruset, till exempel personer som arbetar med fjäderfän.

EU har köpt upp 665 000 vaccindoser av tillverkaren CSL Seqirus och förbehåller sig rätten att köpa ytterligare 40 miljoner doser de kommande fyra åren.

Sverige har dock sagt nej till att ingå i upphandlingen.

– Vi har få fall jämfört med förra året, och sommarhalvåret är normalt sett högsäsong för fågelinfluensa. Det gör att vi bedömer att risken för större spridning är låg, sade Magnus Gisslén till DN för två veckor sedan.

Till Läkemedelsvärlden tillägger statsepidemiologen att detta gäller “för närvarande”.

Första dödsfallet

I början av juni meddelade WHO att det första dödsfallet kopplat till fågelinfluensa ägt rum när en 59-årig man i Mexiko testats positivt av viruset, utan att ha haft kontakt med djur, och därefter avled på sjukhus.

Efteråt gick WHO ut med att dödsfallet hade olika orsaker inte kunde tillskrivas viruset. Risken för allmänheten bedöms som låg, var beskedet då.

Foto: Folkhälsomyndigheten resp Lena Katarina Johansson, Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen