Riksbanken sänker räntan – men bara på ett villkor

2024 01 15

Inflationstakten enligt KPI sjönk i december.

Den förväntade glädjeprognosen bekräftades idag av Statistiska centralbyrån, SCB.

– Inflationen enligt KPIF sjönk från 3,6 till 2,3 procent, vilket är den lägsta noteringen sedan juli 2021, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på myndigheten, i ett pressmeddelande.

– Inflationstakten sjunker främst för att elpriserna var betydligt lägre än i december 2022.

Sänker på ett villkor

Beskedet var visserligen mindre än vad många experter hade förutspått, men innebär likväl att nivån nu ligger väldigt nära Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent.

Frågan många ställer sig nu är om myndigheten kommer att inleda de räntesänkningar som flera banker förväntat sig under 2024.

Svaret är ja – men bara på ett villkor. Det krävs att utvecklingen håller i sig. Dagens besked räcker inte.

– Riksbanken ska tydligt se att inflationen inte bara är på väg ned utan att den också varaktigt håller sig nära målet, uppger DN:s ekonomikorrespondent Dan Lucas till den egna tidningen.

Om fyra månader

Någon räntesänkning här och nu är med andra ord inte att räkna med.

Däremot lär det ske så fort det alltså går att konstatera att inflationen inte åker på något bakslag.

För blott en vecka sedan pekade storbanken Nordea på att den första sänkningen kommer redan i maj månad, vilket sågs såg om en positiv överraskning med tanke på att samma bank fram till nu förutspått september som den månad som Riksbanken kan inleda räntesänkningar.

Banken spår att räntan ska sänkas med 25 punkter till 3,75 procent, rapporterar Dagens industri med hänvisning till ett månadsbrev Nordea skickat ut.

– Utöver tidigareläggningen av sänkningen spår man klart fler sänkningar än vid tidigare prognoser, framhåller tidningen och tillägger:

– Nordea menade förut att räntan skulle sänkas till som lägst 3,50 procent till slutet av 2024.

Uppgifter: landar på 2,5 procent

Prognosen upprepas idag av DN.

Det är dock osannolikt att räntan sjunker ned till 0, den nivå som var fallet innan startskottet för räntehöjningarna sköts 2022.

Troligen landar styrräntan på 2,5 procent framåt slutet av 2025, uppger tidningen.

Foto: Johanna Hanno, Riksbanken

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen