Ryssland pekar ut oväntat land – ”ni står på tur efter Ukraina”

2024 01 15

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har snart pågått i två år.

Kriget drar ut på tiden, vilket många experter pekat på inte är till Ukrainas fördel.

Samtidigt har flera aktörer, såväl Nato som politiker och krigsvetare, varnat för att om Ryssland vinner kriget kommer fler länder stå på tur.

– Om Putin vinner i Ukraina finns det en verklig risk att hans aggression inte slutar där, sade exempelvis Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i december.

"Grabbar, vad ska ni göra?"

Nu pekar Aleksey Zhuravlyov, en av Rysslands lagstiftare och en nära allierad till diktatorn Vladimir Putin, ut vilket land som Moskva borde rikta in sig på nästa gång

Och oväntat nog rör det sig inte om ett land som officiellt varit en del av före detta Sovjetunionen, någonting som flera experter menar att Putin drömmer om att återskapa.

– Putin har inte gjort någon hemlighet av sin önskan att återskapa ryskt inflytande i hela sitt lands tidigare imperialistiska domäner, framhåller exempelvis Mark Temnycky på tankesmedjan Atlantic Council.

Istället är det Polen som pekas ut, rapporterar Newsweek.

– En fråga till er, grabbarna i väst, vad ska ni göra åt det? frågar Zhuravlyov i en sändning i rysk statlig tv.

"Ukraina är kört"

Zhuravlyov, som utöver sin plats i statsduman också beskrivs som någon som gjort sig känd för sina nationalistiska och militaristiska tendenser, nämner även de svenska krigsvarningarna i sitt uttalande.

– De förstår mycket väl att Ukraina är kört. Så vad händer härnäst? Sverige gör sig redo och Balkan också. Polackerna har tystnat lite, de har nog börjat inse att de står på tur, säger den ryska politikern enligt ett klipp som delats av Julia Davis, grundare av Russian Media Monitor, på X.

– Vi har naturligtvis inga illusioner, men vi förstår att alla förbereder sig för nästa steg i kriget.

Medlem i Nato

Polen är, till skillnad från Ukraina, medlem i Nato sedan 1999.

En attack mot Polen skulle därmed aktivera försvarsalliansens artikel 5 och utlösa ett storkrig mellan Nato och Ryssland.

Uttalandet om att polackerna inte skulle vara förberedda motsägs också av hur landet mobiliserade efter att ett “oidentifierat luftobjekt” korsat dess gräns i riktning mot Ukraina i slutet av december, vilket försatte Polen i krismöte.

– Nato övervakar situationen, framhöll Jens Stoltenberg efter incidenten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen