SVERIGE: Stor brist vid apotek – Läkemedelsverket riktar uppmaning

2024 01 12

Det råder en besvärande brist på läkemedel för barn i svenska apotek.

Det handlar främst om febernedsättande receptfria läkemedel för barn.

Vissa produkter från olika varumärken som har varit svåra att hitta kommer inte att vara tillbaka i lager förrän i sommar.

I samband med bristen riktar Läkemedelsverket en uppmaning.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

“Är viktigt”

Säsongsbundna sjukdomar har lett till en stor efterfrågan och produktionen har därefter släpat efter.

Samtidigt pekar läkemedelsbolag på problem med produktionsplanering och kapacitet.

Nu går Läkemedelsverkets utredare Samuel Silkestrand ut med en uppmaning.

– Det är viktigt att man köper den mängd man behöver och inte bunkrar, det är en stark rekommendation, säger han till GP.

Kunder vänjer sig

Det rör sig om restanmälningar på suppar med paracetamol, men eftersom restanmälningarna har pågått ett tag så kommer man inte ikapp.

På flera håll har kunderna dock börjat vänja sig med avsaknaden av alvedon och andra läkemedel.

– Folk börjar bli vana vid att det har varit slut så pass länge nu, men en del är väldigt uppgivna, andra är mer ’jaja, då får jag lösa det på annat sätt’, säger Johan Malmberg som är apotekschef vid Apotek Hjärtat i Nordstan i Göteborg.

Har ökat

Enligt Läkemedelsverket har det totala antalet restanmälda läkemedelsförpackningar ökat under 2023.

Det är någonting som man nu arbetar med i branschen för att försöka lösa.

– Inom nätverket bidrar aktörerna utifrån sina respektive ansvarsområden med information och övervakar händelseutvecklingen som kan påverka tillgången till läkemedel, säger myndighetens enhetschef Johan Andersson.

Samarbeten viktigt

En mycket viktig aspekt bedöms vara samarbetet med såväl nationella som internationella aktörer.

– Att etablera starka och förtroendefulla samarbeten, både nationellt och internationellt, är avgörande för att skapa stabilitet, fortsätter Andersson.

– En trygg läkemedelsförsörjning är av stor vikt för hälso- och sjukvården.

Han understryker även vikten av långsiktighet för att möjliggöra planering och produktion.

Foto: C. Malmer

Text: Redaktionen

Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 30

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen