HÄPNADSVÄCKANDE: Tv:n kan börja lukta

2024 01 12

Den 4 september 1956 startade den första tv-kanalen i Sverige.

Mycket har hänt sedan dess.

I dag är tv-bilden högupplöst och ljudkvalitén är på topp.

Nu kan nästa steg vara nära.

Ett forskarteam på Karolinska institutet jobbar intensivt för att nå ett banbrytande genombrott.

Forskarnas ambition är att ta fram en ny teknik som skulle innebära att dofter kan skickas till tv- och datorskärmar, rapporterar SVT.

Om projektet blir verklighet skulle det innebära att tv-tittare i framtiden kan känna doften av havet samtidigt som ett reseprogram från italienska riverian visas på tv-skärmen.

När den nya tekniken kan bli en realitet är svårt att säga.

Det berättar Johan Lundström, professor i neurovetenskap på Karolinska institutet, för SVT.

– Är det lätt kan vi ha den mest optimala lukt-tv:n om tio år men det kan också ta hundra år, säger han till tv-kanalen.

Så går det till

Forskarna vill ta fram den nya tekniken genom att blanda ihop 20 grundlukter. Tanken är att grundlukterna tillsammans ska kunna bilda cirka 75 procent av världens olika dofter.

Dofterna ska sedan skickas till tv- och datorskärmar via internet.

Bästa doften enligt människan

Karolinska Institutet har tillsammans med University of Oxford tidigare visat att människor, oavsett vilken kultur de tillhör, föredrar vissa lukter.

Enligt en studie från universiteten är strukturen på luktmolekylen avgörande för om lukten anses vara god eller inte.

Studien indikerar förvisso att olika kulturer uppvisar skilda resultat, men många lukter gillas mer än andra.

– Kulturer över hela världen rangordnar olika lukter på ett likartat sätt oavsett var i världen de har sitt ursprung, men samtidigt har luktpreferens också en personlig, men inte en kulturell, komponent till sig, förklarar Artin Arshamian, forskare vi institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.

Bästa doften

Bland de lukter som försökspersonerna fick rangordna var vanilj den som luktade godast.

Foto: Glenn Carstens-Peters

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 20

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen