Tidigare riksbankschefen svarar på kritiken

2024 01 11

Riksbanken har kritiserats för att man lämnade styrräntan på en unik låg nivå under en längre period.

Mellan åren 2015 – 2019 hade Sverige minusränta.

Beslutet fattades under den före detta riksbankschefen Stefan Ingves ledning.

I dag ligger styrräntan på 4,0 procent.

Kritiken har haglat mot Sveriges centralbank. Många bedömare och experter anser att Riksbanken höll räntan på en låg nivå under en för lång tid, vilket ökade hushållens skulder.

– När Riksbanken införde minusräntan 2015 tog skuldtillväxten fart. Hushållens skulder i Sverige i förhållande till inkomst är i dag dubbelt så höga som i Tyskland och mer än 70 procentenheter högre än i USA.

Det skrev nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung i SvD i samband med att minusräntan upphörde.

Kritik har även lyfts mot att Riksbanken var sena med att höja räntan när inflationen tickade uppåt.

För flera hushåll har de senaste årens höjningar kommit som en chock. Många menar att Riksbanken inte förvarnat om hur snabbt räntan skulle komma att höjas.

Stefan Ingves svarar

Nu svarar Sveriges före detta riksbankschef på kritiken.

I en intervju med Di framhåller Stefan Ingves att han skulle fattat samma beslut i dag som 2015 när minusräntan infördes.  

På frågan om han ångrar beslutet, svarar han:

– Nej. Vi fick faktiskt upp inflationen på det sätt som vi önskade. Sen kunde vi inte förutspå en pandemi. Precis vid den tidpunkten när det kändes som att nu är det nog på väg att bli som vanligt igen dök pandemin upp. Då förstod vi att nu har vi bytt tillstånd i den ekonomiska världen.

Hänvisar till pandemin

Stefan Ingves talar om pandemin som en exceptionell händelse.

Han framhåller att hela ”världsekonomin stängdes ner” när covid-19 lamslog världen, och att det är lätt att glömma bort att agerandet från regeringar och centralbanker medförde att man undvek problem i finanssektorn.

– Även om den höga inflationen inte var önskvärd, tillägger han.

Stefan Ingves håller inte med om att  Riksbanken var senfärdiga med att förvarna om hur snabbt räntan skulle komma att höjas.

Han framhåller att det var svårt att under hösten 2021 fullt genomskåda vad som pågick.

– Det var det ena. Det andra är att penningpolitik ofta rör sig långsammare än vad man medialt hävdar. Det innebär att om man är ett kvartal efter i någon mening, eller något halvår, det kan man hantera efteråt, säger Ingves till Di.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen