Rusning till bilbutiker – panikhandlar samma produkt

2024 01 10

Mängder av bilister har i dagarna panikhandlat samma typer av produkter.

Iskylan tog ett järngrepp om Sverige förra veckan.

En hel del har skräckköerna på E22 på näthinnan – där folk satt fast i sina bilar i uppemot ett dygns tid och gick en kamp mot klockan för att drivmedel eller batteri skulle räcka till dess att de kom loss.

Nu agerar svenska bilägare.

En anstormning har skett för att handla på sig bilbatterier på grund av det mycket kalla vädret, rapporterar Sveriges Radio.

– Alla skulle ha batterier. Även starthjälp i övrigt, startkablar, startbooster, billaddare, torkarblad på det och spolarvätska. Det är hårdvaluta just nu, säger exempelvis Hans Hedlund, butikschef på en bilbutik i Borås, till radion.

"Förkortar livslängden"

Enligt butikschefen har köerna ringlat långa för att inhandla just sådana produkter som ska förebygga att man strandas i sin bil när det blir för kallt.

Just batterier kan vara extra känsligt.

– Kör du mycket korta sträckor och exempelvis har en dieselvärmare som drar en hel del, då förkortar du livslängden på batteriet om du inte laddar det emellanåt, säger Hans Hedlund.

Antalet skador ökar

Januari är, även utan den riktigt kalla kylan som drabbat Sverige de senaste dagarna, högsäsong för vägassistans.

Försäkringsbolaget If, som tidigare sett ökad skadestatistik i just januari, menar att man ska göra det till en vana att dubbelkolla batteriet.

– Om bilen är helt ny är inte ett dåligt batteri ett problem, men efter tre eller fyra år är det troligt att startbatteriet försvagas så mycket att det bör bytas ut. För vissa elbilar krävs byte av 12-voltsbatteriet vart tredje år. Ett bra batteri ska visa 12,7 volt, om mätningen visar 12 volt är batteriet i dåligt skick, har Johan Granholm, motorexpert på If, sagt vid ett tidigare tillfälle.

Undvik resor under milen

Försäkringsbolaget delar Hans Hedlunds råd – kör inte för många korta resor med bilen Det kan ta död på batteriet.

– Kort körning under en mil ger batteriet dåliga möjligheter att ladda, och om det finns många korta resor försvagas batteriet kraftigt. Det är inte heller någon bra idé att lämna bilen oanvänd under lång tid, då förbrukar du batteriet, lyder Johan Granholms rekommendation.

Foto: J. Kavan

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen