Läkemedel kan ha dödat 17 000

2024 01 09

Trots alarmerande uppgifter fortsatte många länder att använda det populära läkemedlet.

Det gäller läkemedlet klorokin, och dess derivat hydroxiklorokin.

– Många andra länder fortsatte länge och förfäktade att klorokin hade god effekt, utan att det fanns vetenskaplig grund, Magnus Gisslén, statsepidemiolog och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin, till GD.

Populärt läkemedel

Läkemedlet klorokin började användas strax efter utbrottet av Covid-19 utbrott.

Många tusentals människor använde läkemedlet i hopp om att bli friska.

Läkemedlet var inget nytt på marknaden, det var godkänt för behandling av vissa reumatiska sjukdomar och malaria.

I och med spridningen av Covid-19 skrevs klorokin ut i enorma mängder, så till den grad att det höll på att ta slut.

Sjukhus slog larm

2020 gick Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg mot strömmen och stoppade läkemedlet.

Anledningen var att studier började komma.

Studier som visade att läkemedlets positiva effekter började ifrågasättas. En del uppgifter ifrågasatte det så kallade positiva effekterna och menade att läkemedlet kunde vara direkt farligt.

En del rapporter började vittna om biverkningar från hjärtat.

Slutade

– Vi borde aldrig ha börjat använda det, men det gjorde vi. Sedan slutade vi som tur var väldigt snabbt, säger Magnus Gisslén, statsepidemiolog och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin, till GD.

Vid tiden för utbrottet arbetade han som överläkare på infektionskliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Gisslén var den som tog initiativet till att sjukhuset blev det första i Sverige, och ett av de första i världen, att stoppa användandet av klorokin till covidpatienter.

För Tidskriften Biomedicine & Pharmacotherapy har forskare nu beräknat att närmare 17 000 personer kan ha dött av biverkningar av medicinen i världen, det meddelar Sveriges radio.

Pandemin fortsätter

I slutet av 2019 bekräftades ett nytt virus i staden Wuhan i Kina. Viruset kom att bli känt över hela världen under namnet Covid-19.

Smittspridningen tros ursprungligen ha gått till människa från djur på en marknad, men visade sig så småningom smitta från människa till människa.

I mars 2020 klassade WHO utbrottet som en pandemi.

2024 pågår utbrottet fortfarande.

Foto: A. Grey

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen