Fiasko hos SMHI – fel har upptäckts

2024 01 10

I januari kunde SMHI rapportera om ett nytt köldrekord.

Vintern har kantats av flera ordentliga köldknäppar och många minusgrader runt om i landet.

Den 3 januari mätte stationen Kvikkjokk-Årrenjarka i mellersta Lapplandsfjällen hela -43,6 grader.

Det är ett köldrekord.

 – Det är inte ofta numera som vi får nya köldrekord för hela mätserien för stationer som är hundra år eller äldre. Men under köldknäppen nu i början av januari 2024 inträffade det för stationen Kvikkjokk-Årrenjarka i mellersta Lapplandsfjällen, skriver SMHI på sin hemsida.

Det tidigare rekordet på -43,0 grader inträffade den 9 januari 1918, ett känt kölddatum från den sista av första världskrigets vintrar.

Fiasko för SMHI

En annan station visade också extrema minusgrader.  

Det var Trafikverkets station i Karesuando som visade 45,4 minusgrader vid den senaste köldknäppen.

Men siffrorna visade sig inte stämma, rapporterar SVT.

Den officiella noteringen i byn var nämligen en helt annan.

De korrekta siffrorna låg på 43,6 grader.

SMHI:s egen förklaring

Enligt SMHI själva finns förklaring att finna i att ett fel upptäckts på några av SMHI:s stationer, däribland den i Karesuando.

– Tyvärr har den slutat att sända data vid ungefär 42-43 minusgrader. Vi byte dataloggar för en tid sedan och då har det blivit något problem, säger Sverker Hellström, meteorolog vid SMHI, till SVT.

Oklarheter

Många räknar förstås med att SMHI:s rapporteringar och grader ska stämma.

För SMHI väntar nu en diskussion med leverantören för att se över att inget liknande inträffar i framtiden.

SMHI tror själva att Trafikverkets noteringar kan ha visat rätt temperatur. Internt har man till och med pratat om att eventuellt börja använda sig av den som officiell notering.

Men rätt ska vara rätt.

Enligt Hellström finns det inget som tyder på att temperaturen var nära rekordet för Karesuando på 49,0 från januari 1999.

Foto: A. Wong

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen