Fiasko hos SMHI – fel har upptäckts

2024 01 10

I januari kunde SMHI rapportera om ett nytt köldrekord.

Vintern har kantats av flera ordentliga köldknäppar och många minusgrader runt om i landet.

Den 3 januari mätte stationen Kvikkjokk-Årrenjarka i mellersta Lapplandsfjällen hela -43,6 grader.

Det är ett köldrekord.

– Det är inte ofta numera som vi får nya köldrekord för hela mätserien för stationer som är hundra år eller äldre. Men under köldknäppen nu i början av januari 2024 inträffade det för stationen Kvikkjokk-Årrenjarka i mellersta Lapplandsfjällen, skriver SMHI på sin hemsida.

Det tidigare rekordet på -43,0 grader inträffade den 9 januari 1918, ett känt kölddatum från den sista av första världskrigets vintrar.

Fiasko för SMHI

En annan station visade också extrema minusgrader.

Det var Trafikverkets station i Karesuando som visade 45,4 minusgrader vid den senaste köldknäppen.

Men siffrorna visade sig inte stämma, rapporterar SVT.

Den officiella noteringen i byn var nämligen en helt annan.

De korrekta siffrorna låg på 43,6 grader.

SMHI:s egen förklaring

Enligt SMHI själva finns förklaring att finna i att ett fel upptäckts på några av SMHI:s stationer, däribland den i Karesuando.

– Tyvärr har den slutat att sända data vid ungefär 42-43 minusgrader. Vi byte dataloggar för en tid sedan och då har det blivit något problem, säger Sverker Hellström, meteorolog vid SMHI, till SVT.

Oklarheter

Många räknar förstås med att SMHI:s rapporteringar och grader ska stämma.

För SMHI väntar nu en diskussion med leverantören för att se över att inget liknande inträffar i framtiden.

SMHI tror själva att Trafikverkets noteringar kan ha visat rätt temperatur. Internt har man till och med pratat om att eventuellt börja använda sig av den som officiell notering.

Men rätt ska vara rätt.

Enligt Hellström finns det inget som tyder på att temperaturen var nära rekordet för Karesuando på 49,0 från januari 1999.

Foto: A. Wong

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen