Norska politiker fattar kontroversiellt beslut

2024 01 09

Norges regering har lagt fram ett förslag om utvinning på havsbotten.

Förslaget gäller utvinning av viktiga mineraler.

Förslaget ledde genast till starka protester hos delar av den norska befolkningen. Främst fanns kritiken hos starka klimataktivister som menade att utvinningen skulle leda till katastrofala följder för miljön.

Men politikerna menar att de tar ett helhetsgrepp om frågan.    

– Vi har varit måna om att det här är en öppning som ska säkerställa att vi får reda på om det faktiskt går att utvinna mineraler på ett lönsamt, hållbart och ansvarsfullt sätt, säger Marianne Sivertsen Næss, ledamot i Stortinget, till NRK.

Därför är utvinningen viktig

Utvinningen av havsbotten är av stor vikt, inte minst sett ur ett internationellt perspektiv.  

– Om vi inte utvinner mineraler och blir mer beroende av Kina och Ryssland på mineralsidan, då blir det också en katastrof. Då kommer vi inte att kunna genomföra det gröna skiftet. Jag tror att alla länder verkligen har en skyldighet att se om de har mineraler som de kan utvinna hållbart.

Det säger Norges olje- och energiminister Terje Aasland till NRK.

Klubbat beslut

Det var länge osäkert om Stortinget, Norges motsvarighet till Sveriges regering, skulle rösta igenom förslaget eller inte. Men så blev det.

De fyra partierna nådde under tisdagen en överenskommelse om brytning på havsbotten vilken antogs i Stortinget.

Under dagen beslutade Stortinget att därmed tillåta prospektering och utvinning av eftertraktade mineraler på havsbotten.

Stortingsmajoriteten har kommit till slutsatsen att gruvdriften kommer att leda till en lönsam, hållbar och sund mineralverksamhet till havs.

Olje- och energiminister Terje Aasland säger till NRK att han är glad att beslutet klubbats igenom.

Kritik från övriga partier

Men alla partier är inte nöjda med det klubbade beslutet.   

Partierna SV, Rødt, Venstre, MDG och KrF röstade emot det klubbade beslutet och anser att Norge saknar kunskap om miljön i 99 procent av de havsområden som är aktuella för gruvdrift.

Foto: M. Konig

Text: Redaktionen

EKONOMI: Ryssland ändrar sig – öppnar upp för väst

2025 04 11

Ryssland tar ett steg för att bjuda in utländska investerare igen.

Ryssland förbjöd i samband med starten på invasionen av Ukraina utländska företag att ta ut sina tillgångar ur landet och krävde att de skulle hålla tillgångarna på särskilda konton.

Landet stängde i mångt och mycket ner för utländska – i synnerhet västerländska investeringar.

Nu ser det ut som att de tar ett steg för att bjuda in utländska investerare igen.

Det rapporterar Reuters.

Tar ett steg

Ryssland planerar att lätta på kapitalkontrollerna för nya utländska investeringar.

Det uppger en högt uppsatt tjänsteman vid finansdepartementet.

Det är ett beslut som öppnar dörren för företag – inklusive västerländska sådana – som vill återvända till den ryska marknaden.

“Nytt inflöde”

Alexei Yakovlev, chef för ministeriets avdelning för finanspolitik, säger att ett nytt presidentdekret om uppmjukning av kapitalkontrollerna för nya investeringar kan komma att utfärdas runt halvårsskiftet.

– Ramverket för att reglera inflödet av nya pengar och säkerställa möjligheten att dessa pengar och de intäkter som genereras av dem kan tas ut har redan beslutats.

Vissa framgångar

Samtidigt syns vissa framgångar för de ryska styrkorna på krigsfronten.

De ryska styrkorna fortsätter att marginellt avancera i gränsområdet Sumy-Kursk oblast, men den ryska styrkan i området kommer sannolikt inte att kunna inleda en större offensiv mot Sumy City på kort sikt utan att få betydande förstärkningar.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Offensiv inledd

ISW förklarar.

– Ukrainas överbefälhavare general Oleksandr Syrskyi uppgav under en intervju med det ukrainska mediebolaget LB UA den 9 april att de ryska styrkorna har intensifierat anfallen i ”alla huvudriktningar” och inlett offensiva operationer i Sumy och Kharkiv oblast, uppger ISW.

– ISW har observerat gradvisa men konsekventa ryska vinster och attacker längs linjen Volodymyrivka-Zhuravka-Novenke norr till nordost om Sumy City i norra Sumy oblast.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Unik skatt på gång – ska införas i Sverige och övriga världen

2025 04 11

Världens första globala utsläppsskatt någonsin ligger på bordet.

Det är FN:s sjöfartsorgan som är på väg att införa obligatoriska regler i arbetet med att fasa ut användningen av fossila bränslen inom den globala sjöfarten.

Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, kommer nu i veckan att kalla till förhandlingar i London om saken, rapporterar CNBC News.

På agendan står bland annat åtgärder för att minska klimatpåverkan från världens sjöfart, som står för drygt tre procent av de globala koldioxidutsläppen.

"En total gamechanger"

Sara Edmonson är chef för globalt påverkansarbete i den australiska gruvgiganten Fortescue.

Hon kallar samtalen för “absolut historiska”.

– Jag tror att det skulle vara en total gamechanger. Ingen annan industri på global nivå har gjort ett åtagande av den här storleken.

– Och jag skulle hävda att de flesta länder inte har gjort det heller, säger Edmonson till CNBC.

"Ett av årtiondets största avtal"

Några av de förslag som ligger bordet gäller en global standard för marina bränslen.

Även en ekonomisk förhandling om en länge omdiskuterad koldioxidavgift, alternativt ett koldioxidkreditsystem, lär vänta.

Om planerna sätts i verket skulle de kunna utgöra ett av årtiondets största klimatavtal, erfar tv-kanalen.

Tullarna kan bli problem

Det finns emellertid faktorer som kan sätta käppar i hjulet för en ambitiös koldioxidskatt. 

Exempelvis skulle de amerikanska tullarna, ett globalt handelskrig och motvilja från enskilda FN-länder kunna bli problem.

– Det finns också många diskussioner kring avgiftsliknande strukturer, eftersom ordet “avgift” i mycket polariserade länder som USA, Australien och till och med i Kina, uppenbarligen kan vara mycket utmanande, säger Edmonson.

– Men jag tror att det finns riktigt bra diskussioner kring avgiftsliknande strukturer som i slutändan skulle ha en likvärdig effekt.

Östater som Fiji, Marshallöarna, Vanuatu, Barbados, Jamaica och Grenada tillhör några av de största förespråkarna för en global koldioxidskatt.

Brasilien, Kina och Saudiarabien är tre av de främsta kritikerna.

Foto: Pixabay

Text: Redaktionen