Norska politiker fattar kontroversiellt beslut

2024 01 09

Norges regering har lagt fram ett förslag om utvinning på havsbotten.

Förslaget gäller utvinning av viktiga mineraler.

Förslaget ledde genast till starka protester hos delar av den norska befolkningen. Främst fanns kritiken hos starka klimataktivister som menade att utvinningen skulle leda till katastrofala följder för miljön.

Men politikerna menar att de tar ett helhetsgrepp om frågan.    

– Vi har varit måna om att det här är en öppning som ska säkerställa att vi får reda på om det faktiskt går att utvinna mineraler på ett lönsamt, hållbart och ansvarsfullt sätt, säger Marianne Sivertsen Næss, ledamot i Stortinget, till NRK.

Därför är utvinningen viktig

Utvinningen av havsbotten är av stor vikt, inte minst sett ur ett internationellt perspektiv.  

– Om vi inte utvinner mineraler och blir mer beroende av Kina och Ryssland på mineralsidan, då blir det också en katastrof. Då kommer vi inte att kunna genomföra det gröna skiftet. Jag tror att alla länder verkligen har en skyldighet att se om de har mineraler som de kan utvinna hållbart.

Det säger Norges olje- och energiminister Terje Aasland till NRK.

Klubbat beslut

Det var länge osäkert om Stortinget, Norges motsvarighet till Sveriges regering, skulle rösta igenom förslaget eller inte. Men så blev det.

De fyra partierna nådde under tisdagen en överenskommelse om brytning på havsbotten vilken antogs i Stortinget.

Under dagen beslutade Stortinget att därmed tillåta prospektering och utvinning av eftertraktade mineraler på havsbotten.

Stortingsmajoriteten har kommit till slutsatsen att gruvdriften kommer att leda till en lönsam, hållbar och sund mineralverksamhet till havs.

Olje- och energiminister Terje Aasland säger till NRK att han är glad att beslutet klubbats igenom.

Kritik från övriga partier

Men alla partier är inte nöjda med det klubbade beslutet.   

Partierna SV, Rødt, Venstre, MDG och KrF röstade emot det klubbade beslutet och anser att Norge saknar kunskap om miljön i 99 procent av de havsområden som är aktuella för gruvdrift.

Foto: M. Konig

Text: Redaktionen


JUST NU: Oväntat krav – privatisera svenskt landskap

2025 08 17

Nu kommer krav om en historiskt stor privatisering – av ett svenskt landskap.

Försök att reformera samepolitiken har misslyckats i flera år, och därför krävs nu drastiska åtgärder.

Det menar Adam Danieli från tankesmedjan Timbro i en debattartikel i DN.

Timbro föreslår nu att marken i Sápmi ska privatiseras – vilket skulle bli den största privatiseringen någonsin i Sverige, enligt debattören.

Kräver stor privatisering

Timbro och Adam Danieli menar att en misslyckad samepolitik har lett till åratal av problem och konflikter.

En av orsakerna bakom problemen är statens ägande av mark, menaren Timbro och Danieli.

Tankesmedjan Timbro kräver i sin rapport ”Befria Sápmi” stora liberala reformer för samernas bosättningsområde.

Bland annat kräver man alltså att marken i Sápmi ska privatiseras. Staten är formellt ägare till stora delar av fjällvärlden, skriver debattören.

– Den förvaltar omkring sex miljoner hektar mark – ett område större än hela Småland, Halland och Skåne tillsammans – belastad med vaga och eviga nyttjanderätter för samebyarna, skriver Adam Danieli i debattartikeln.

Detta leder till att förutsättningar i Sápmi är betydligt sämre än i övriga Sverige, menar han.

– Medan privata markägare i övriga Sverige fritt kunnat utveckla sin mark inom ett rättssäkert system, sitter Sápmi fast i ett kluvet ägande som inte kan förändras, anser Timbros debattör.

”Största någonsin”

Nu kräver Timbro en stor förändring. Debattören menar att statens ägande inte fyller någon funktion, utan lägger en ”död hand” över Norrlands inland.

– Marken bör överföras till samebyarna och inordnas i det fastighetsrättsliga systemet, så att den kan användas, överlåtas och utvecklas som annan mark i Sverige. Det skulle bli den största privatiseringen någonsin i Sverige – en historisk överföring av makt från staten till lokalsamhället, skriver Timbros Adam Danieli i debattartikeln.

Timbro kräver också en rad andra åtgärder, bland annat att man ska ”ge samebyarna äganderätt och näringsfrihet” samt ”avveckla Sametinget och renskötselmonopolet”.

Kommitté nedlagd

I vintras beslutade regeringen att den så kallade Renmarkskommittén skulle läggas ned, vilket sågs som ännu ett bevis för samepolitikens misslyckande.

– Det är tydligt att ett omtag behövs här, sade landsbygdsminister Peter Kullgren, enligt SVT.

Kommitténs ordförande Eric M. Runesson var dock besviken över beslutet, rapporterade kanalen.

Han tolkade nedläggningen som att politikerna var överraskade över det faktum att samebyarnas rätt är så omfattande.

– Det kanske inte leder till klang och jubelrop om man är ute efter att staten ska ha rådigheten över jakt och fiske, sade Runesson till kanalen.

Foto: Skogsfrun Wikimedia

Text: Redaktionen


Orbáns motståndare vädjar till Kreml

2025 08 17

Läget är oroligt i Ungern, och nu riktas en vädjan till Ryssland.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán är en av Europas mest omstridda och kritiserade regeringschefer.

Men Orbáns framtida makt är långt ifrån säkrad.

Nu riktar Orbáns motståndare och Ungerns oppositionsledare en vädjan – till Kreml.

Vädjar – efter ord från rysk underrättelsetjänst

Den ungerske oppositionsledaren Peter Magyar vill ha försäkringar från Ryssland, rapporterar Reuters.

Magyar kräver ett löfte från Kreml om att Putinregimen inte ska blanda sig i den ungerska politiken inför valet nästa år. I valet kandiderar Magyar mot premiärminister Orbán, som av många uppfattas som Moskvavänlig.

Vädjan till Kreml kommer efter att rysk underrättelsetjänst gått ut med ett uppseendeväckande uttalande om Ungern och dess politiska opposition.

Den ryska underrättelsetjänsten hävdar i uttalandet att Magyar är ”lojal med globalistiska eliter”.

Samtidigt påstod man från ryskt håll att EU-kommissionen vill genomföra ett ”regimskifte i Ungern”, enligt nyhetsbyrån.

Dessa påståenden från rysk underrättelsetjänst skapar stor oro inom den ungerska oppositionen.

Och nu riktar Magyar alltså en vädjan till Kreml.

”Kräver försäkringar”

Magyar vill ha ett löfte från Kreml om att Putinregimen inte kommer att blanda sig i Ungerns politik.

– Jag kräver tydliga försäkringar om att Ryska federationen kommer att avstå från alla handlingar som kan anses vara inblandning i Ungerns inrikespolitik, inklusive desinformationskampanjer, cyberoperationer eller hot mot politiker och medborgare, skriver Peter Magyar i ett brev som har publicerats på Facebook, enligt nyhetsbyrån.

Peter Magyar leder partiet Tisza. Han har tidigare varit medlem i Orbáns parti, men hoppade av.

Opinionsmätningar visar att Tisza ligger före Viktor Orbáns parti Fidesz inför valet i Ungern nästa år.

Nu kräver Peter Magyar alltså att Ryssland respekterar Ungerns självständighet och inte blandar sig i politiken.

– Ungerns suveränitet och okränkbarheten i våra demokratiska processer kan inte förhandlas. Efterlevnad av dessa principer är minimikravet för ett meningsfullt bilateralt samarbete mellan våra länder, kommenterar Magyar, enligt nyhetsbyrån.

Foto: Philippe BUISSIN Europeiska unionen 2024 resp Ivan Shilov

Text: Redaktionen