Norska politiker fattar kontroversiellt beslut

2024 01 09

Norges regering har lagt fram ett förslag om utvinning på havsbotten.

Förslaget gäller utvinning av viktiga mineraler.

Förslaget ledde genast till starka protester hos delar av den norska befolkningen. Främst fanns kritiken hos starka klimataktivister som menade att utvinningen skulle leda till katastrofala följder för miljön.

Men politikerna menar att de tar ett helhetsgrepp om frågan.    

– Vi har varit måna om att det här är en öppning som ska säkerställa att vi får reda på om det faktiskt går att utvinna mineraler på ett lönsamt, hållbart och ansvarsfullt sätt, säger Marianne Sivertsen Næss, ledamot i Stortinget, till NRK.

Därför är utvinningen viktig

Utvinningen av havsbotten är av stor vikt, inte minst sett ur ett internationellt perspektiv.  

– Om vi inte utvinner mineraler och blir mer beroende av Kina och Ryssland på mineralsidan, då blir det också en katastrof. Då kommer vi inte att kunna genomföra det gröna skiftet. Jag tror att alla länder verkligen har en skyldighet att se om de har mineraler som de kan utvinna hållbart.

Det säger Norges olje- och energiminister Terje Aasland till NRK.

Klubbat beslut

Det var länge osäkert om Stortinget, Norges motsvarighet till Sveriges regering, skulle rösta igenom förslaget eller inte. Men så blev det.

De fyra partierna nådde under tisdagen en överenskommelse om brytning på havsbotten vilken antogs i Stortinget.

Under dagen beslutade Stortinget att därmed tillåta prospektering och utvinning av eftertraktade mineraler på havsbotten.

Stortingsmajoriteten har kommit till slutsatsen att gruvdriften kommer att leda till en lönsam, hållbar och sund mineralverksamhet till havs.

Olje- och energiminister Terje Aasland säger till NRK att han är glad att beslutet klubbats igenom.

Kritik från övriga partier

Men alla partier är inte nöjda med det klubbade beslutet.   

Partierna SV, Rødt, Venstre, MDG och KrF röstade emot det klubbade beslutet och anser att Norge saknar kunskap om miljön i 99 procent av de havsområden som är aktuella för gruvdrift.

Foto: M. Konig

Text: Redaktionen


28 januari 2026

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 29

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare. 

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

-  3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa 

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen