Bakslag för folk som dricker mjölk – “man bör nog tänka om”

2024 01 09

Men en produkt sticker ut och går i en helt annan riktning.

Den mycket populär livsmedelsvaran – mjölken – sticker nämligen ut. I december höjde Arla det pris mejeribolaget betalar till bönderna med elva öre och från och med 2024 höjs det med ytterligare 35 öre – till totalt 483 öre per kilo mjölk.

– Det är kraftiga höjningar men inget som förvånar mig, säger råvaruexperten Torbjörn Iwarson till Dagens industri.

Rusar i pris: "Tänk om"

Effekten blir att mjölken rusar i pris – och kommer att fortsätta stiga.

Torbjörn Iwarson hänvisar både till världsmarknadspriset på skummjölkspulver samt vad det kostar för mejerierna att processa mjölk.

Enligt expertens beräkningar pekar omständigheterna på en höjning med nästan tio procent.

Nu varnar han Sveriges konsumenter för utvecklingen.

– Flera faktorer talar för att priset kommer fortsätta stiga, så de som redan bestämt sig för att matinflationen är historia bör nog tänka om, säger Torbjörn Iwarson.

Kommuner har inte råd

Mjölkfrågan har varit känslig under en längre period i samband med den ansträngda ekonomiska situationen i Sverige.

På ett par håll i landet är läget så illa att kommuner behövt ge besked om att stoppa all mjölk i skolmatsalar. Den är helt enkelt för dyr när andra projekt ska bekostas.

En sådan prioritering gjorde exempelvis Kiruna strax före jul.

–  Egentligen är det här en fråga för verksamheten, men vi valde ändå att låta politikerna fatta besluten för att vara beredda på eventuella stormar, sade  Kirunas ordförande i kultur- och utbildningsnämnden Emilia Töyrä (S) till SVT Norrbotten vid tillfället.

Rör upp känslor: "ett svek"

Och storma har det minst sagt gjort. Beskedet har rört upp känslor både bland invånarna och hos mejeriföretaget Norrmejerier.

Det senare kallar beslutet för “ett svek mot skolbarnen och väljarna och ett slag mot lokalt näringsliv”.

– Att ta bort skolmjölken för kommunens barn är ett oerhört märkligt och oansvarigt beslut, som dessutom helt saknar stöd hos den egna befolkningen. säger Göran Olofsson, mjölkbonde i Ånäset och styrelseordförande för Norrmejerier, i ett pressmeddelande.

– Mjölken är en mycket energität måltidsdryck och grundläggande för många barns näringsintag. Barns hälsa och välmående borde vara det sista som en kommun spar in på.

Foto: E.Akyurt

Text: Redaktionen

Jättesmäll för populär lågpriskedja – har 93 butiker i Sverige

2025 04 13

Kedjan, som har 93 butiker i Sverige, redovisar en rörelseförlust på 115 miljoner norska kronor för det första kvartalet.

Enligt ägaren Europris beror nedgången på omfattande utförsäljning av tidigare sortiment som ska ersättas av nya produkter.

– De ekonomiska resultaten under första kvartalet fortsatte att påverkas av en utförsäljning som kannibaliserade på annan försäljning, framhåller den norska koncernen i ett uttalande enligt Market.

Vidare konstaterar Europris, som ägt ÖoB sedan maj 2024, att det kommer ta tid att vända den negativa utvecklingen.

– Som tidigare kommunicerats kommer det att ta tid att återställa ÖoB som en attraktiv shoppingdestination och vända den negativa utvecklingen i kundflöde.

Ledande lågpriskedja

ÖoB:s tidigare ägare Runsvengruppen öppnade sitt första varuhus i Linköping 1961.

Drygt 30 år senare köpte Runsvengruppen upp Överskottsbolaget, som senare blev ÖoB.

I maj 2024 förvärvade Europris hela ÖoB. Den norska lågpriskoncernen ägde sedan tidigare 20 procent av ÖoB, men är i dag ensam ägare.

Europris driver mer än 370 varuhus i Sverige och Norge och har en årlig omsättning på 14 miljarder kronor.

Stort intresse för lågpriskedjor 

ÖoB:s ras inträffar samtidigt som svenska konsumenters benägenhet att handla hos lågpriskedjor ökar.

På tjugo år har omsättningen i den svenska lågprishandeln nästan fyrdubblats – från cirka 30 miljarder kronor 2004 till 114 miljarder kronor i dag.

Det visar en granskning som tagits fram av HUI Research på uppdrag av fastighetsutvecklaren inom lågprishandel, Prisma Properties.

Undersökningen visar bland annat att:

- Antalet anställda i den svenska lågprishandeln nästan har tredubblats sedan 2004.

- Lågpriskedjornas planerade nyetableringar i Sverige de kommande åren kommer att resultera i tusentals arbetstillfällen. Ett exempel är Lidl som redan i dag har cirka 5 600 anställda i Sverige och planerar att öppna 90 nya butiker, vilket skulle innebära cirka 2 500 nya arbetstillfällen (beräknat utifrån genomsnittligt antal anställda i nuvarande butiker).

- Lågprishandelns expansion inte bara sker i storstadsregionerna, utan också i mindre kommuner.

Foto: iXimus

Text: Redaktionen