Efter krigsvarningen – Sverige agerar mot Ryssland

2024 01 08

Rysslands anfallskrig i Ukraina har lett till det ”allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskriget”.

Det har Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) betonat vid flera tillfällen.

Civilförsvarsminister Carl-Oscar Bohlin (M) och överbefälhavare Michael Bydén har upprepat retoriken de senaste dagarna.

Både Bohlin och Bydén varnar för att den ryska krigsmakten kan vända blicken mot Sverige och uppmanar svenska folket att förbereda sig inför ett värsta scenario: Ett ryskt militärt angrepp mot Sverige.

– Man fortsätter att genomföra ett storskaligt krig och fortsätter satsa. Då kan man inte utesluta att man också kommer gå i andra riktningar, säger Michael Bydén till SVT Nyheter under måndagen.

– Jag tycker att man ska ställa sig de enklaste basala frågorna. Om det som händer i Ukraina idag händer här imorgon, är jag då förberedd, fortsätter överbefälhavaren.

Ska avskräcka Ryssland

Nu agerar Sverige mot den ryska krigsmakten.

Nästa år, när medlemskapet i Nato är fullbordat, kommer Sverige att skicka hundratals soldater österut – närmare bestämt till Natolandet Lettland som delar gräns med Ryssland.

Den svenska bataljonen, som består av 800 soldater, ska ansluta sig till de kanadensiskledda styrkorna vid Lettlands östra gräns.

Tillsammans med de andra Natosoldaterna ska den svenska militärens närvaro avskräcka Ryssland från att genomföra ett väpnat angrepp mot väst.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson på Folk och försvars rikskonferens i Sälen.

– Vi kommer att bidra till Natos försvar och avskräckning. Där kommer vi att göra nytta, säger Kristersson.

”Storartad nyhet”

Lettlands försvarsminister Andris Spruds ställer sig mycket positiv till det svenska beskedet.

– Det är en storartad nyhet för oss, säger han till DN och tillägger:

– Natos närvaro i Lettland är avgörande för vår säkerhet. Natostyrkan utgör en aktiv avskräckning och är en signal om att varje tum av allierat territorium ska försvaras. 

Vidare framhåller Spruds att Sveriges närvaro sänder en tydlig signal.

– Det visar att Sverige bidrar till regionens säkerhet.

Foto: Antonia Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Nytt krig på väg att bryta ut – uppges mobilisera

2025 10 08

Ett nytt krig är på väg att bryta ut i världen.

Krigen rasar i både Ukraina och Gaza.

Totalt uppskattas sammanlagt över 250 000 människor hittills ha förlorat livet i de två krigen, även om siffrorna i verkligheten kan vara betydligt högre.

Nu kan ett nytt krig vara nära förestående.

Det är Eritrea som “aktivt förbereder” sig för att gå in i en väpnad konflikt med Etiopien, rapporterar AFP.

Varnar FN

Uppgifterna kommer från den etiopiska regeringen.

I ett brev från landets utrikesdepartement till FN som nyhetsbyrån tagit del av anklagas Eritrea för att samarbeta med en “hårdför oppositionsfraktion i förberedelserna inför ett krig”.

Det varnas för att samarbetet mellan den eritreanska regeringen och Tigrays People’s Liberation Front, TPLF, som dominerade politiken i Etiopien i 30 år och som numera är förbjuden, fördjupas.

– Den hårdföra fraktionen inom TPLF och den eritreanska regeringen förbereder sig aktivt för att föra krig mot Etiopien, skriver Etiopien utrikesminister till FN:s generalsekreterare António Guterres.

LÄS OCKSÅ: 50 ryssar döda  – ukrainsk by befriad

"Mobiliserar"

Regeringen i Etiopien anklagar även Eritrea och TPLF för att “finansiera, mobilisera och styra väpnade grupper” i Amhararegionen.

I det området har den etiopiska armén i flera år hotats av rebeller.

Eritrea har inte kommenterat uppgifterna om att landet förbereder sig på att inleda ett nytt krig mot Etiopien.

Påtaglig risk

Spänningarna mellan de två länderna har emellertid varit ansträngda under lång tid.

När Eritrea införlivades i Etiopien 1962 utbröt ett trettio år långt självständighetskrig som avslutades 1993. Fem år senare bröt ett gränskrig ut igen med tiotusentals dödsoffer.

Trots ett fredsavtal år 2000 förblev relationen spänd i nästan två decennier. 2018 slöts en historisk fred, och Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed fick Nobels fredspris för sin roll, men efter Tigraykriget 2020–2022, där Eritrea deltog, har spänningarna ökat på nytt. Idag råder ingen öppen konflikt, men gränsen är militariserad och risken för ett nytt krig är påtaglig.

LÄS OCKSÅ: Angela Merkel: Jag kunde stoppat Putin – fyra Natoländer var emot

Foto:

Text: Redaktionen

8okt2025

Sverige kan förlora 1 700 miljarder – jämförs med Ryssland

2025 10 08

Sverige riskerar en samhällsekonomisk smäll på 1 700 miljarder kronor.

Utvecklingen för den svenska flygbranschen är långt ifrån positiv.

Sverige är det land i EU som har tappat flest internationella flyglinjer de senaste sex åren, enligt en rapport från branschorganisationen ACI Europe. 

Även inrikesflyget försvagas.

– Det här är resultatet av för höga avgifter och en politik som tidigare inte sett flygets centrala roll för Sveriges konkurrenskraft. Tvärtom har man aktivt valt att ställa flyget i skamvrån, säger Transportföretagen Flygs branschchef Fredrik Kämpfe, i ett uttalande.

I botten tillsammans med Ryssland

Sedan 2019 har den svenska flygtillgängligheten minskat med 33 procent.

Det är det största tappet i hela EU.

Endast tre europeiska länder har haft en sämre utveckling, nämligen Ryssland, Belarus och Ukraina.

–Konsekvenserna drabbar inte bara resenärer utan också näringslivets konkurrenskraft och i slutändan hela Sverige med utebliven tillväxt, säger Fredrik Kämpfe.

Läs också: Nytt betalsätt i Sverige – hyllas stort

Kostar Sverige miljarder

Sämre flygtillgänglighet slår hårt mot den svenska ekonomin, visar en rapport från Transportföretagen och WSP.

Sverige har, enligt rapporten, gått miste om mellan 192 och 303 miljarder kronor i produktionsbortfall de senaste 20 åren, på grund av Arlandas svaga utveckling.

Om den svenska flygbranschen fortsätter samma trend kan den samhällsekonomiska förlusten uppgå till hela 1 700 miljarder kronor fram till 2050.

Går miste om möjligheter

När flygplatserna tappar internationellt går de svenska kommunerna och regionerna miste om besökare.

Företag går miste om investeringar, kontakter och möjligheter att växa.

– Tillgänglighet med flyget är inte en bekvämlighet utan en nödvändighet för att Sverige inte ska stagnera. Att vara isolerad är den säkraste vägen till bromsad tillväxt, och det här är ytterligare ett tecken på det vi varnat för länge, säger Fredrik Kämpfe.

– Vi är tacksamma för de åtgärder som nuvarande regering vidtagit för att stärka flygets konkurrenskraft, men det kan inte undgå någon att mer behövs både för att stärka inrikesflyget och Arlanda som flygplats.

Läs också: ”Allvarligt” – 1,3 miljoner svenskar har samma problem på jobbet

Foto: President of Russia Office, resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen