Plötsligt problem för elbussar – “Kan inte köra”

2024 01 06

Det är i Trollhättan som man under lördagsmorgonen har märkt att någonting inte står rätt till.

Ett elfel ställer till det ordentligt, och flera busslinjer ställs in med anledning av problematiken, däribland linje 21, 22, 24, 26 och 27.

Det finns ingen prognos för när man kan ha åtgärdat felet.

Det rapporterar lokaltidningen Ttela.

“Kan inte köra”

Bussarna brukar laddas upp  i en depå under natten men den här gången är det någonting som inte fungerat.

Den ledande teorin handlar om att en transformator kan ha slutat fungera.

– Alla de linjerna körs av våra elbussar som laddar i denna depån, och med anledning av elfelet har de helt enkelt inte kunnat laddas upp. Därför kan vi inte köra dem, säger Västtrafiks presskommunikatör Lars Jönsson till tidningen.

Inga detaljer

Man har inga detaljer om exakt hur omfattande problematiken är och om andra bussar kan väntas få liknande problem.

Än så länge tycks det bara vara i Trollhättan som det gäller.

Man arbetar för närvarande med situationen och försöker att få igång bussarna så snart som möjligt, men än så länge finns ingen prognos för när de kan rulla igen.

En omställning

Det pågår just nu en omfattande omställning till elbussar på flera håll runt om i Sverige.

– Stadsbusstrafiken genomgår just nu en förändring där elbussar introduceras i snabb takt. Medan elbussar för några år sedan mestadels förekom i olika test- och pilotprojekt rullar det våren 2022 över 600 elbussar i ordinarie linjelagd kollektivtrafik i cirka 25 olika svenska städer, förklarar Trafikverket.

Har växlat upp

Vidare förklarar myndigheten att man på senare år har ökat takten vad gäller introduceringen av elbussar i kollektivtrafiken.

– Elektrifieringen av transportsektorn är en omställningsprocess som karaktäriseras av olika takt för olika transportslag och olika färdmedel. Omställningen till elbussar i kollektivtrafiken har på senare år växlat upp i tempo och utgör ett intressant exempel på elektrifiering av tunga fordon.

Foto: V. Chartin

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – första gången sedan 1859

2026 06 03

Det visar färska siffror från mätstationer runt om i landet.  

Ett 50-tal stationer i Svealand och Norrland med mycket långa mätserier noterade rekordhög vårmedeltemperatur, uppger SMHI.

Årstiden blev bland annat rekordvarm i:

- Uppsala, mätstart 1722

- Stockholm, mätstart 1756

- Härnösand, mätstart 1787

Varmaste sedan 1859

I sin helhet blev våren i Sverige 2026 den varmaste som uppmätts sedan de landsomfattande mätningarna inleddes 1859.

– Värmen märktes tydligast i landets norra delar, där flera gamla rekord slogs med god marginal. På flera platser i Lappland hamnade vårens medeltemperatur dessutom över noll grader för första gången sedan mätningarna startade, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

En stark bidragande faktorn till rekordvärmen var den ovanligt milda marsmånaden, som gav våren en mycket varm start.  

– April och maj blev inte lika extrema i hela landet. I södra Sverige låg temperaturerna tidvis närmare det normala, medan norra Sverige fortsatte att ha temperaturer över det normala, uppger Lasse Rydqvist.

Högsta temperaturen

Vårens varmaste dag inträffade den 1 maj i Oskarshamn, då termometern visade 28,6 grader.

Årstidens lägsta temperatur, 23 minusgrader, noterades den 2 mars i Gielas i Lappland.

LÄS OCKSÅ: Dråpslag för många som väljer elbil – stödet kan försvinna 

Extremvärme i Europa

Samtidigt drabbades stora delar av Europa av en extrem värmebölja i maj. Värmerekord har noterats i bland annat, Portugal, Storbritannien och Frankrike.

Extremvärmen kopplas till väderfenomenet El Niño, som är ovanligt starkt i år.

Värmeböljan orsakades av en så kallade värmekupol, där varm luft från Nordafrika har fångats under ett kraftfullt högtrycksområde.

– Det handlar förenklat om ett kraftigt högtryck där varm luft stängs in och pressas nedåt, ungefär som under ett lock, framhåller Klarts Lasse Rydqvist.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Foto: Y. Bogdanov

Text: Redaktionen