Bekräftat – stora förändringar på Arlanda

2023 12 22

Regeringen ger nu besked om att man satsar stenhårt på Arlanda.

Sveriges största flygplats ska nu bli ännu större.

Det menar regeringen som under torsdagskvällen meddelar att man har för avsikt att tillsätta stora resurser för att förbättra flygplatsen.

Nu får en samordnare i uppdrag att stärka Arlandas konkurrenskraft.

Har en central roll

Det är samordnare Peter Norman som ska utreda hur man på bästa sätt kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten till och från Arlanda flygplats.

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) via ett pressmeddelande från regeringen.

– Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt

“Är angeläget”

Bland annat handlar projektet om att ta fram “åtgärder för väg- och spårinfrastrukturen och lösningar för transporter och kollektivtrafik till och från flygplatsen.”

Regeringen medger att Arlanda har tappat mark i jämförelse med många andra stora flygplatser, och lyfter fram Kastrup i Köpenhamn som exempel.

– Det är angeläget att uppdraget kommer igång så fort som möjligt och Peter Norman som redan har lett två flygutredningar kommer att kunna bidra till detta, fortsätter Carlson.

Sveriges största

Arlanda är som bekant Sveriges största flygplats och har ett utbud av omkring 107 direktlinjer, varav 87 är utrikes och 20 är inrikes.

År 2021 reste 7 494 765 resenärer till eller från Arlanda.

Viktigt för turismen

Swedavia förklarar att Arlanda spelar en mycket viktig roll för turismen i Sverige.

– Utländska besökare handlar, bor och äter för 60 miljarder per år i Sverige. Det är mer än bilexporten, mer än läkemedelsexporten och tio gånger mer än musikexporten. Resandet spås öka och här spelar Stockholm Arlanda Airport en viktig roll.

– Undersökningar visar att över hälften av företagen i Stockholmsregionen anser att Arlanda är avgörande eller mycket viktig för verksamheten.

Foto: Swedavia

Text: Redaktionen

JUST NU: Dramatiska uppgifter om Putin – kan ske i höst

2025 06 02

Den ryske historikern och författaren Juri Felsjtinski har gjort flera sensationella avslöjanden om Ryssland.

I början av 2000-talet släppte Felsjtinski och tidigare FSB-officeren Alexander Litvinenko boken ”Blowing up Russia”. I boken hävdar författarna att den ryska säkerhetstjänsten FSB låg bakom bombattentaten mot bostadshus i Ryssland 1999 för att legitimera en andra invasion av Tjetjenien och bana väg för Vladimir Putins maktövertagande.

Nu går Juri Felsjtinski ut med nya dramatiska uppgifter.

Enligt författaren planerar Putin en massiv attack mot Kyiv eller Baltikum i höst.

– Om vi ser ryska trupper samlas i Belarus igen, som i slutet av 2021, vet vi att Ryssland planerar antingen en andra invasion mot Kiev norrifrån. Eller, vilket är värre för Europa, kan Vladimir Putin öppna en andra front och invadera Litauen, säger Felsjtinski till YLE.

Varningen: Kommer utnyttja storövningen

Författaren hänvisar till att Ryssland planerar att genomföra den stora militärövningen Zapad i början av september.

Felsjtinski varnar för att Moskva kommer utnyttja övningen som förevändning för stora förflyttningar av trupper och militär utrustning.

– Zapad 2021 blev en direkt förberedelse för invasionen av Ukraina 2022. Ryssland lämnade då kvar stora mängder trupper och materiel i Belarus efter övningens slut, säger han till kanalen.

LÄS MER: Historiker tvärsäker: Putinregimen kan falla på tre dagar

Natos östra flank höjer målsättningen

Under måndagen har stats- och regeringscheferna från de nordiska Natoländerna deltagit på ett toppmöte i Vilnius tillsammans med ledarna från östländerna i försvarsalliansen.

I ett gemensamt uttalande uppger länderna att de kommer arbeta för att 5 procent av BNP ska användas till försvarsutgifter och försvarsrelaterade investeringar, rapporterar Reuters.

LÄS MER: Trumpregeringen hyllar Sverige

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finansministern varnar alla som jobbar

2025 06 02

Svenskar som jobbar kommer att tvingas betala för flera av Socialdemokraternas nya förslag.

Det skriver finansminister Elisabeth Svantesson (M) och äldre- och socialförsäkringsminister Anja Tenje (M) i en debattartikel i Dagens Industri.

Ministrarna listar flera förslag som Socialdemokraterna presenterat under den nyligen avslutade S-kongressen:

- Höjda ersättningsnivåer i sjukförsäkringen

- Karensavdraget ska slopas

- Förkortning av arbetstiden

Enligt M-ministrarna kommer förslagen leda till ökade kostnader för vanliga arbetare.

– Sanningen är att det är alla de som faktiskt går till jobbet varje dag, och redan betalar hög skatt, som kommer få stå för notan. Tillsammans med företagen, som annars hade kunnat anställa fler och bidra med tillväxt och konkurrenskraft, skriver Svantesson och Tenje.

– Svenska hushåll och företag som under de senaste åren har kämpat med stigande räntor och hög inflation kommer behöva betala för de som inte jobbar. Det är varken rätt eller rättvist mot dem som arbetar och betalar skatt, och det är inte värdigt för dem som hålls kvar i utanförskap.

Svaret: ”Handlar om rättvisa och respekt”

Socialdemokraterna vill slopa karensavdraget eftersom de anser att det drabbar olika yrkesgrupper olika hårt. Enligt partiet kan exempelvis tjänstemän ofta jobba hemifrån och undvika att förlora en dagsinkomst vid sjukdom, medan de som arbetar i till exempel hemtjänst, butik eller kollektivtrafik saknar den möjligheten.

– Vanligt folk ska inte tvingas ställas inför valet att ha råd vara hemma när de är sjuka eller att kunna betala för den allt dyrare matkassen. Det handlar om rättvisa och respekt, har partiledare Magdalena Andersson sagt om beslutet att slopa karensavdraget.

LÄS MER: FI varnar: Ta inga lån från dessa företag | Ekonomibladet

”46 000 kronor per år”

Under partikongressen beslutade S att partiet ställer sig bakom en kortare arbetsvecka, men överlåter frågan till arbetsmarknadens parter.

S-profilen Annika Strandhäll har länge drivit frågan om arbetstidsförkortning.

– Alla andra nordiska länder har genomfört arbetstidsförkortningar. Faktum är att i Sverige har vi det längsta arbetslivet i hela Europa, sade Strandhäll till Sveriges Radio när förslaget presenterades.

Från högerkanten låter det dock annorlunda.

Starka näringslivsaktörer som Svenskt Näringsliv varnar för att en arbetstidsförkortning kan få stora ekonomiska konsekvenser för Sverige.

Enligt organisationen kan en förkortad arbetsvecka från 40 till 35 timmar per vecka leda till en minskning av BNP med 509 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 8,1 procent av BNP eller 46 000 kronor per person och år.

– Med oförändrade välfärdsambitioner skulle det innebära ett kraftig ökat skattetryck motsvarande en höjning av skatten med 2 400 kronor i månaden per vuxen person, skriver Svenskt Näringsliv på sin hemsida.

LÄS MER: Konkurserna minskar – men här ökar de kraftigt | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen