Förändrad pension efter nyår – nytt besked idag

2023 12 21

Från och med 1 januari 2024 förändras pensionen för många pensionärer.

Hela åtta av tio pensionärer kommer att få en högre summa av den totala pensionen varje månad, vilket alltså inkluderar den allmänna pensionen och tjänstepensionen.

Det bekräftar Pensionsmyndigheten på torsdagen efter en ny beräkning av pensionens olika delar.

– Nästa år bidrar premiepensionen med ett plus till den totala pensionen för de allra flesta, säger Linda Wiese, analytiker på Pensionsmyndigheten i ett pressmeddelande.

Upp till 1 500 kronor i måndaden

Totalt landar höjningen på mellan 500 och 1 500 kronor extra i månaden efter skatt.

– Dessutom får de som har en låg inkomstpension en relativt stor ökning av garantipensionen. Så även om inkomstpensionen ökar blygsamt i förhållande till inflationen så får de flesta en större höjning av sin pension nästa år jämfört med vad de fick i januari i år, säger Linda Wiese.

Kan logga in själv

Exakt hur stor höjningen blir för individen beror på, eftersom pensionens olika delar påverkas av olika delar.

När det gäller inkomst- och tilläggspensionen utvecklas denna med utgångspunkt från inkomstutvecklingen i Sverige, vilket 2024 resulterar i en höjning mellan 80 och 190 kronor.

Dessutom följer garantipensionen med i prisutvecklingen och höjs med 530 och 670 kronor för 80 procent av Sveriges pensionärer.

– Vi får många samtal så här års då pensionärer vill veta storleken på utbetalningen i januari. Från den 23 december kan man genom vår nya självbetjäning med bank-ID själv ta reda på när pensionen betalas ut och hur stor den blir, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten, i samma pressutskick.

– Då har man sitt svar på ett par minuter och slipper telefonkö.

Så här ser pensionen ut 2024:

Uppgifter inom parentes avser 2023.

  • Inkomst- och tilläggspensionen höjs med 1,0 (3,0) procent, i genomsnitt 80 – 190 (220 – 560) kronor före skatt. Höjningen med 1,0 procent motsvarar inkomstutvecklingen 2,6 procent minus förskottsräntan 1,6 procent.
  • Personer födda 1938 eller senare omfattas även av premiepensionen. Premiepensionen förändras med -3,9 – 14,5 (-17,6 – 0,7) procent, vilket motsvarar -26 – 218 (-240 – 5) kronor i månaden före skatt.
  • Garantipensionen och vissa tjänstepensioner höjs med prisbasbeloppets förändring som är 9,1 (8,7) procent. Garantipensionen ökar med 530 – 670 kronor per månad före skatt.
  • Den genomsnittliga totala pensionen, det vill säga allmän pension och tjänstepension**, ökar med 490 – 1 530 (500 – 1 090) kronor per månad efter skatt. Det motsvarar en ökning på 360 – 1 280 (480 – 1 280) kronor per månad före skatt.

*) Redovisade intervall omfattar 80 procent av alla pensionärer födda 1957 eller tidigare som är bosatta i Sverige och tar ut full pension.

**) Tjänstepensionen för 2024 bygger på en framskrivning av tjänstepensionen för 2022. Detta har att göra med att Pensionsmyndigheten får uppgifter om tjänstepension för 2023 i april 2024, och för 2024 i april 2025, när deklarationerna är klara.

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

JUST NU: Stor dramatik vid Nordkoreas gräns – militär ingriper

2025 10 19

Dramatiska scener har utspelat sig vid Nordkoreas gräns.

Ett dramatisk händelseförlopp har utspelat sig på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea på söndagen.

Sydkoreansk militär har ingripit.

Militär ingriper

En nordkoreansk soldat har hoppat av till Sydkorea genom att ta sig in i den demilitariserade zonen, rapporterar Reuters.

Soldaten har tagit sig in i den hårt bevakade zonen på söndagen, uppger sydkoreansk militär.

Sydkoreanska gränsvakter har ingripit.

De övervakade den nordkoreanska soldatens rörelser när han tog sig in i zonen, och tog honom sedan i förvar.

Det är första gången sedan augusti förra året som en nordkoreansk soldat har hoppat av på detta mycket riskabla sätt.

– Nordkoreaners avhopp över gränsen anses vara riskabla och de flesta flyktingar tar sig till södern via Kina eller andra tredjeländer, rapporterar nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

”Säkrade frihetsberövande”

Sydkoreansk militär bekräftar att de ”säkrade frihetsberövandet av en nordkoreansk soldat” på söndagen, samt att soldaten hade korsat den så kallade militära demarkationslinjen.

Den nordkoreanska soldatens avhopp ska nu utredas i Sydkorea.

– Militären identifierade individen i närheten av den militära demarkationslinjen, spårade och övervakade honom och genomförde en normal ledningsoperation för att säkra frihetsberövandet, heter det i en kommentar från den sydkoreanska militären, rapporterar NK News.

– Hittills har inga ovanliga rörelser av nordkoreanska styrkor upptäckts, enligt de sydkoreanska uppgifterna.

Flera händelser vid gränsen

För några månader sedan skedde en annan dramatisk händelse i gränsområdet, enligt tidningen.

Nordkoreanska soldater korsade då den militära demarkationslinjen i samband med ett ”befästningsarbete”, vilket fick den sydkoreanska militären att öppna eld och tvinga gruppen att återvända till Nordkorea.

Den nordkoreanska regimen blev då rasande och kallade det för en ”allvarlig provokation”.

LÄS OCSKÅ: Visar upp skräckvapen - har hotat USA

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen