Varnar regeringen – “utesluter inte väpnat angrepp”

2023 12 19

Det är mycket bråttom att stärka Sveriges civila försvar.

Budskapet i Försvarsberedningens nya rapport kan inte nog understrykas.

– Vi säger att vi behöver ha högsta beredskap för krig, säger Hans Wallmark (M), ordförande i just Försvarsberedningen, till Svenska Dagbladet.

Hans Wallmark pekar specifikt ut totalförsvaret.

Det är den delen som ytterst ska fungera som stödfunktion vid händelse av att Sverige blir invaderat.

Uttalandet kommer i samband med att beredningen idag lämnar över rapporten, som går under namnet “Kraftsamling”, till regeringen.

– Alla måste inse att vi måste börja planera för höjd beredskap och ytterst kriget och den väpnade striden, säger Hans Wallmark.

"Utesluter inte väpnat angrepp"

På tisdagseftermiddagen håller Försvarsberedningen och Hans Wallmark en pressträff i samband med överlämningen.

Det allvarliga budskapet betonas ännu en gång i direktsändning.

– Väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas, framhåller beredningen på pressträffen enligt Sveriges Radio som rapporterar direkt.

Alla måste delta

Att bygga ut totalförsvaret och stärka Sveriges civila försvar ska enligt Halls Wallmark specifikt tolkas som en signal till samtliga myndigheter i landet: alla måste delta i arbetet.

Det handlar också om att vara beredd på vilka villkor som ett krig ställer och en del i det är att göra om Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, nästan i grunden.

– Utgångspunkten har varit att MSB har haft väldigt spretiga uppgifter och inte heller väldigt tydligt mandat. Det förslag som vi nu står bakom det handlar om att MSB ska få mer renodlade uppgifter och ansvar, säger Lars Wistedt (SD) från Försvarsberedningen till SR.

Lär av Ukraina

Rapporten har tydligt analyserat hotet från Ryssland och dragit viktiga lärdomar från Ukrainas civila försvar.

Det föreslås också att MSB inte längre ska ansvara för uppgifter gällande cybersäkerhet och uppdrag kopplade till räddningstjänst eller skydd av civilbefolkningen.

– Vi behöver analysera och lära oss och besöka Ukraina många gånger nu. Både medan kriget pågår och sen när det blivit fred, säger Hanna Gunnarsson (V) till radion och understryker att Sverige kan lära sig mycket av hur Ukraina hållit igång civilsamhället samtidigt som det regnat bomber och missiler över landet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Panik i jätteland – hela flygbranschen kan kollapsa

2026 04 30

Flygbranschen i ett av världens största länder står “på randen" till kollaps.

Priset på flygbränsle har chockhöjts.

Nu är en total nedstängning nära förestående i Indien, varnar flygbolagens branschorganisation FIA.

I ett brev till ministeriet för civil luftfart vädjas det om akut hjälp innan det är för sent.

– Flygbranschen i Indien är under extrem press och står på randen att lägga ned eller stoppa sin verksamhet. Flygsektorns svåra tillstånd har förvärrats av det västasiatiska kriget och den orimliga ökningen av priset pÅ turbinbränsle, framhåller FIA enligt Hindustan Times.

"Helt olönsamt"

Priset har höjts med 73 rupier per liter, motsvarande cirka 10 kronor per liter.

En ökning som gjort internationella flygningar “helt ogenomförbara”, menar FIA.

– Bränslepriset för internationell verksamhet höjdes med 73 rupier per liter, vilket praktiskt taget gjorde internationell verksamhet tillsammans med inhemsk verksamhet helt olönsam och resulterade i betydande förluster för flygsektorn i april 2026.

Valutan på lägsta nivå

Vanligtvis uppgår bränslekostnaderna till 30-40 procent av flygbolagens utgifter. Kriget i Iran och det efterföljande oljekrisen har förändrat det radikalt.

Idag utgör kostnaderna snarare 55-60 procent, enligt FIA.

– Lägg också till att rupien har försvagats ytterligare till sin lägsta nivå, vilket adderar ytterligare belastning på flygbolagen när det gäller prissättningen på turbinbränsle.

LÄS MER: Valuta kollapsar – lägsta nivån någonsin

Flera bolag på ruinens brant

För att ta sig ur krisen vill branschen se att regeringen tar till flera akuta åtgärder. Bland annat att skjuta fram punktskatten på flygbränsle och sänka momsen i stora delstater som New Delhi och Tamil Nadu.

Sedan oljekrisen tilltog befinner sig flera större flygbolag på ruinens brant. Det amerikanska bolaget Spirit Airlines är exempelvis på väg i konkurs. USA:s president Donald Trump kan emellertid rädda flygbolaget med en affär som bedöms vara värd motsvarande nästan 5,4 miljarder kronor, rapporterar Daily Express.

Ryanair, Lufthansa och KLM tillhör också några av jättarna som ställt in flera avgångar till sommaren.

LÄS MER: Oroväckande för svenska bilister – sticker iväg rejält

Foto: D. Eledut

Text: Redaktionen

Bensinen kan bytas ut – 40 kronor litern

2026 04 30

Sedan kriget i Iran bröt ut har priset på olja, och sedermera priserna vid pump, skjutit i höjden.

Det har återaktualiserat debatten om fossila bränslens framtid.

EU har redan haft uppe frågan om att förbjuda försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer, det vill säga bensin- och dieselbilar, men backade i december förra året.

Flera biltillverkare har dock ändå börjat planera för ett sådant scenario.

Bland annat förbereds ett nytt bränsle, det så kallade e-bränslet, som ska kunna ersätta bensin och diesel vid mackarna i framtiden.

Men det kan bli hög prislapp.

Att framställa en liter e-bränsle 2030 bedöms kosta över 40 kronor litern, rapporterar Vi Bilägare.

75 kronor vid pump

Prognosen kommer från en studie som gjorts av ingenjörsbolaget Ionect. Uppdragsgivaren var tankesmedjan Transport & Environment, som enligt Vi Bilägare har en kritisk hållning till e-bränsle.

Priset vid pump skulle emellertid bli ännu högre.

Hela 75 kronor litern, förutsatt att bränslet framställs av restprodukter från det e-bränsle som används i flygbranschen.

– Med sådana priser skulle e-bränsle bli oöverkomligt för de flesta förare, särskilt när elbilar erbjuder ett mycket billigare alternativ, framhåller Transport & Environment.

LÄS OCKSÅ: Oroväckande för svenska bilister – sticker iväg rejält

"Egentligen korkat att tillverka"

E-bränsle, eller elektrobränsle, har varit på tapeten förr. Det framställs genom att kombinera koldioxid från luften eller industriella processer med vätgas som producerats med förnybar el via elektrolys, förklarar teknikkonsultföretaget Cowi.

Fördelen anses vara att det, med rätt utveckling, kan bli en viktig del av den gröna omställningen.

Men det är alltså dyrt att framställa.

Och inte speciellt smart, enligt Maria Grahn, forskare på energisystem och elektrobränslen vid Chalmers tekniska högskola.

– Det är egentligen korkat att tillverka elektrobränslen, sade hon till SVT i höstas.

Enligt Maria Grahn motiverar sin dom med att det är ett slöseri med energi att producera ytterligare bränsle av förnybar energi, men också med att koldioxid extraheras ur rökgaser och senare släpps ut i atmosfären igen.

LÄS MER: Valuta kollapsar – lägsta nivån någonsin

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen