Finland uppger – Turkiet kan ha bestämt sig om Sverige

2023 12 19

I ett och ett halvt år har Turkiet och Ungern förhalat Sveriges ansökan om att gå med i försvarsalliansen Nato, antingen på grund av krav på den svenska regeringen eller för att de båda länderna helt enkelt undgått att placera ratificeringen på respektive parlaments dagordning.

Men nu kommer nya uppgifter om Sveriges ansökningsprocess – och de kommer från Finland.

Enligt landets utrikesminister Elina Valtonen finns det flera tecken på att knutarna med Turkiet är mycket nära att lösas upp – vilket innebär att landet i så fall till slut bestämt sig för att säga ja.

– Det finns signaler som tyder på att det kan vara möjligt kanske redan före jul eller före årsskiftet, säger Elina Valtonen enligt Svenska Yle och talar om det svenska medlemskapet.

Kontaktat turkisk kollega

Utrikesministerns uttalande kommer kort efter ett möte med sin amerikanska motsvarighet Antony Blinken under gårdagen.

Det är nya diskussioner med både Blinken och turkiska kollegor som hennes uppgifter baseras på.

– Jag kan inte berätta mer om det. Men jag har också varit i kontakt med min turkiska kollega och vi alla hoppas att det sker nu, säger Elina Valtonen.

– Det vore väldigt viktigt för Sverige, Finland och hela alliansen att Sverige blir medlem så fort som möjligt.

Presskonferens klockan 10

De finska uppgifterna kommer kort efter att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan meddelat att han kallat till presskonferens idag tisdag klockan 10.00, vilket Sveriges Radios Studio Ett var först med att rapportera om igår.

Pressträffen ska äga rum efter att Erdoğan rest hem efter från Budapest där han suttit i möte med Ungerns premiärminister Viktor Orbán – som så sent som förra veckan påstod att det svenska medlemskapet inte finns på den ungerska dagordningen.

– Jag har gjort min del som president, men jag har också förväntningar, sade Erdoğan tidigare i december och syftade på de F16-plan han vill köpa från USA.

Pentagon: "Juli 2024"

Uppgifterna om hur nära Turkiet egentligen är att godkänna ett svenskt medlemskap går dock i sär.

För bara några dagar sedan uppgav en källa från Pentagon att Turkiet kan fortsätta förhala beslutet ända  till juli 2024, rapporterade Ekot.

Natochefen Jens Stoltenberg har vid flera tillfällen uppmanat den turkiska presidenten att ge grönt ljus för Sveriges inträde.

– Jag träffade president Erdoğan denna morgon och jag upprepade mitt tidigare budskap om att tiden är mogen att bli klar med processen för ett svenskt medlemskap, sade han till AP tidigare i december.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen