Tysklands försvarsminister varnar – “Måste tas på allvar”

2023 12 17

Den tyske försvarsministern vädjar nu till väst och Nato.

Rysslands anfallskrig i Ukraina fortsätter skapa stor förödelse, och under helgen har uppgifter läckts om att Vladimir Putins planer går längre än att gälla östra och södra Ukraina.

Läckor från Kreml pekar på att Ryssland har för avsikt att ta stora delar av Ukraina, och nu går Tysklands försvarsminister ut med en varning om att risken är stor att Ryssland angriper väst.

Det rapporterar den tyska tidningen Welt am Sonntag.

Vädjar till Nato

Försvarsminister Boris Pistorius menar att den ryska militära upprustningen måste tas på allvar, och att Nato har en begränsad tid på sig att förhindra angrepp.

– Putin har ökat Rysslands vapenproduktion, med över 60 procent. Det innebär att Nato har ett stort behov att komma ikapp en del av detta. Vi har omkring fem till åtta år på oss, inom försvaret, industrin och i samhället, säger han.

Pekar ut flera länder

Pistorius pekar ut flera länder, däribland Moldavien och Georgien, som kan ligga i farozonen om Ryssland gör fortsatta framsteg i Ukraina.

Han understryker att det från ryskt håll inte bara rör sig om vapenskrammel, utan att den försvarsmässiga satsningen måste tas på största allvar.

“Problem” vid gränsen

Under söndagen har Vladimir Putin uttalat sig om den pågående gränskrisen, och riktat ansvaret mot Finland.

Han uttrycker frustration över situationen och varnar om “problem” med Finland.

Det rapporterar Svenska Yle.

På grund av Nato

Putin menar att man inte hade några problem med Finland innan de gick med i Nato.

– De drog in Finland i Nato. Vi hade löst alla dispyter med Finland länge sedan, däribland territoriella dispyter i mitten av 1900-talet.

Vladimir Putin har under en längre tid anklagat Nato och Västvärlden för att expandera mot ryskt territorium.

Sedan Finland blev officiella medlemmar i Nato har de ryska hoten mot landet ökat.

Foto: C. Lue

Text: Redaktionen


Ny åldersgräns på gång – alla kan tvingas identifiera sig

2025 08 01

En obligatorisk åldersgräns är på gång inom EU.

Nu går EU-kommissionen fram med ett nytt test för att undersöka om förändringen kan bli verklighet redan nästa år.

Det handlar om en app som ska kontrollera folks ålder – för att se till att en ny åldersgräns på sociala medier efterlevs i praktiken.

Men det möts av kritik, rapporterar SR.

– Jag tror att det man letar efter är vad man tror är en enkel teknisk lösning på ett moraliskt problem, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen, till radion.

– Att tvingas identifiera sig för att använda sociala medier kan skada den som har behov av att vara anonym på nätet, det kan vara allt från visselblåsare till att kanske bara vilja uttrycka åsikter utan att ens arbetsgivare får reda på det.

Testas i fem länder

Fem länder, bland annat Danmark, ska under 2026 testa den nya åldersgränsen och appen som ska verifiera den.

Det är nästa steg i en omdebatterad fråga hur unga ska skyddas på nätet. I Sverige är frågan högaktuell sedan regeringen tidigare i juli meddelade att en lagstadgad åldersgräns för sociala medier kommer allt närmare.

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

"Nödvändigt och efterlängtat"

En som dock välkomnar beskedet är Roksana Schnittger, grundare av organisationen Smartphone Free Childhood Sverige. Hon kallar det såväl nödvändigt som efterlängtat.

Enligt Roksana Schnittger är den åldersgräns som finns idag verkningslös och enbart en “papperskonstruktion”.

– Det vill säga, tiotusentals under 13 år använder apparna utan att någon kontrollerar det, säger hon till SR.

Finns inget förbud idag

Just nu finns inget förbud i svensk lag mot att använda sociala medier om man är under 13 år. Det som regeringen meddelat ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram i Sverige kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar, meddelade socialminister Jakob Forssmed (KD) i juli.

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: SD går emot regeringen – “vilket haveri”

2025 08 01

Sveriges regering har ökat pressen på Israel.

Igår meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) att Sverige kommer att uppmana EU att frysa handelsavtal med Israel.

Regeringens förhoppning är att det ska öka pressen på Israel och få in förnödenheter i Gaza, som plågas av omfattande svält och humanitär katastrof.

Det ekonomiska trycket mot Israel måste öka. Den israeliska regeringen måste tillåta obehindrad humanitär hjälp i Gaza, framhöll Kristersson på X på torsdagen.

"Det kokar"

Beskedet har skapat splittring inom Moderaterna, rapporterar Expressen.

En uppgiftslämnare säger att “det kokar i delar av partiet”.

Nu reagerar även tunga företrädare i andra partier inom Tiödsamarbetet, bland annat Alice Teodorescu Måwe (KD) och Richard Jomshof (SD).

– I fråga efter fråga sviker Moderaterna, vilket haveri, uttrycker den senare på sociala medier.

LÄS OCKSÅ: Israel till hårt angrepp mot Sverige

SD går emot

Aaron Emilsson (SD), ordförande i utrikesutskottet, kritiserar också regeringens hanterande av Israelfrågan och menar att det gynnar Hamas.

– Sverigedemokraterna bedömer att det är fel, förhastat och kontraproduktivt, säger Emilsson till Expressen.

Enligt Alice Teodorescu Måwe borde fokus istället ligga på att pressa Hamas, som är terrorstämplat av EU och USA.

Att fokusera på Israel är att spela Hamas, vars mål är att vända världsopinionen mot Israel och i längden förinta landet och dess folk, i händerna, säger hon till tidningen.

Över 60 000 döda

Ulf Kristersson framhöll igår att trycket även måste öka på Hamas.

Så att gisslan släpps omedelbart och villkorslöst. Sverige välkomnar att fler länder i Mellanöstern ställer krav på att Hamas avväpnas och inte får ha en plats i ett framtida styre av Gaza, understryker statsministern.

Minst 91 personer har dödats och ytterligare 600 har skadats i väntan på hjälp under det senaste dygnet, rapporterar The Guardian.

Över 1 000 personer har blivit skjutna, främst av israeliska soldater, när de försökt hämta mat vid gränsövergången, skriver den brittiska tidningen.

Sedan den 20 juli har nästan 600 personer dött av svält i Gaza, enligt palestinska myndigheter. 

Totalt uppges över 60 000 människor ha dödats i Gaza sedan Israel inledde sitt militära svar på Hamas attack den 7 oktober 2023, som dödade omkring 1 200 personer.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen