Avslöjande om Vladimir Putins planer – vill utöka kriget

2023 12 18

Underrättelseinformation från Kreml har läckt.

Ryssland har planer på att ta hela Luhansk och Donetsk innan slutet på nästa år.

Samtidigt finns mer långtgående planer om att ta stora delar av Ukraina under de kommande åren, och använda sig av falska fredsförhandlingar i processen.

Man uppges vara redo att offra hundra tusen soldater om året i ett långt krig, där man även hoppas på minskat västerländskt stöd.

Detta enligt underrättelseinformation från Kreml som den tyska tidningen Bild fått tag på.

Kommande två åren

Under de kommande två åren hoppas Ryssland kunna ockupera ukrainska områden bortom de bortom de fyra redan ockuperade territorierna.

Detta vill man ha gjort senast år 2026.

– Ryssland uppges också planera att ta stora delar av Zaporizjzja, Dnipropetrovsk och Charkiv oblaster, inklusive Kharkiv om möjligt, 2025 och 2026. BILD rapporterade att en insiderkälla uppgav att Ryssland planerar att ockupera stora delar av östra Ukraina öster om floden Dnipro inom de närmaste 36 månaderna, framhåller Institute for the Study of War.

Offrar hundratusentals

Ryssland grundar sina planer på att offra hundratusentals soldater de kommande åren, och hoppas på minskat stöd till Ukraina från västvärlden.

– BILD uppger att Rysslands planer bygger på att mobilisera Rysslands försvarsindustriella bas, lida årliga förluster på cirka 100 000 soldater i offensiva operationer och dra nytta av det möjliga valet av en amerikansk president 2024 som dramatiskt minskar eller stoppar det militära stödet till Ukraina, fortsätter ISW.

Falska förhandlingar

Samtidigt uppger källor att man bland annat har för avsikt att luta sig mot falska förhandlingar med Ukraina men fortsätta genomföra offensiva satsningar.

Enligt nya bedömningar från institutet ser en kollaps i västerländskt stöd ut att kunna leda till omfattande ryska framgångar i Ukraina.

Behöver stöd

Under den senaste tiden har såväl Sverige som flera nordiska grannländer meddelat ett nytt stöd till Ukraina.

Däremot råder stor oro hos Volodymyr Zelenskyj angående krigströtthet i väst och ett minskat stöd framöver.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen