Chefsekonom: Befarar skattesmäll för svenska folket

2023 12 16

Det kan bli allt fler skattehöjningar på grund av det tuffa läget bland Sveriges regioner.

Statistiska centralbyrån har publicerat den nya kommunala skattesatsen som gäller nästa år.

Den genomsnittliga kommunalskatten ökar med 13 öre till 32,37 kronor.

Samtidigt går nu chefsekonomen Annika Wallenskog, som är verksam vid SKR, ut med en varning för ytterligare höjningar framöver.

Det rapporterar SVT.

Är under press

Wallenskog förklarar att den senaste höjningen, som publicerades under gårdagen, kommer på grund av att kommunerna känner sig pressade.

– Det är ett väldigt tufft läge för kommuner och regioner och det innebär ju att en del har känt sig tvingade att höja skattesatsen för att få ihop ekonomin, säger hon.

Lär fortsätta höja

Vidare säger hon att kommunernas ekonomi kan gå något bättre, men att regionerna är i så pass dåligt skick att skatten ser ut att behöva höjas framöver.

– Regionerna har stora bekymmer och ett högt tryck, så där kan det finnas risk för att flera regioner kommer att fortsätta höja skatten under de kommande åren, säger Annika Wallenskog.

Höjningar och sänkningar

Den genomsnittliga kommunalskatten har inför nästa år ökat med 13 öre, men det är inte all kommuner som genomför en höjning.

Här är fem kommuner som sänker kommunalskatten.

- Danderyd, -0,20 procent

- Ronneby, -0,17 procent

- Karlshamn, -0,10 procent

- Trosa, -0,10 procent

- Orust, - 0,05 procent

De höjer mest

Samtidigt är det fler kommuner som genomför rejäla höjningar.

- Hylte, +1,0 procent

- Laholm, +0,82 procent

- Söderköping, +0,80 procent

- Ekerö, +0,57 procent

- Järfälla, +0,55 procent

Detta enligt Dagens Nyheter.

Drabbas hårt

Sveriges kommuner och regioner beskriver ett högt tryck bland kommunerna.

– Det är framförallt regionernas resultat som bidrar till underskotten i sektorn. Det kan till stor del förklaras av att de ökade pensionskostnaderna påverkar dem mest. Flera kommuner vittnar om att de kärva förutsättningarna kommer att medföra negativa resultat i år och nästa år.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Ny Bank ID-lösning för alla 8,6 miljoner användare

2024 11 22

Bank-ID ger nu besked om att man utökar tjänsten.

Identifieringstjänsten kommer framöver att kunna erbjuda sina tjänster även utomlands.

Det innebär att Sveriges 8,6 miljoner användare får möjlighet att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

Det framhåller Bank-ID via sin webbsida.

Från nästa år

Från och med nästa år kommer alla användare att kunna identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster.

– På uppdrag av oss på BankID har DIGG gjort en anmälan som gör det möjligt för svenskar att identifiera sig med BankID i offentliga e-tjänster utomlands, med start nästa år, förklarar identifieringstjänsten.

– Det innebär att det blir enklare, smidigare och säkrare för svenskar att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

“Ett första steg”

Kaisa Fexe, tillförordnad vd för Bank-ID, förklarar att det hela är ett första steg av en större process.

– Under nästa år kommer samtliga 8,6 miljoner BankID-användare få möjligheten att identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster, säger hon.

– Samordningen av digitaliseringen i Europa går framåt och det här är bara ett första steg för våra svenska medborgare att använda BankID inom EU.

Kan gå snabbt

När en e-legitimation gått igenom anmälningsprocessen har länderna ett år på sig att göra det möjligt att använda e-legitimationen i sina offentliga digitala tjänster.

Dock framhåller Bank-ID att det ofta går snabbare än så.

Det är nämligen obligatoriskt för offentliga myndigheter inom EU/EES att tillåta identifiering med alla e-legitimationer som gått igenom processen.

Allt tydligare plats

Bank-ID fortsätter.

– Vi är glada att ha påbörjat denna process och ser fram emot att offentliga myndigheter erbjuder BankID som identifieringsmetod redan nästa år.

Betaltjänster och identifieringstjänster tar allt större plats i en framåtlutad digitaliserad värld.

Beskedet från Bank-ID är ett exempel på ytterligare sammankoppling av sådana tjänster mellan länder.

Kritiker pekar på cyberattacker och digitala osäkerheter som potentiella hot mot en sådan tillväxt.

Foto: BankID

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Restaurangkedja går i konkurs

2024 11 22

En restaurangkedja som grundades 2019 ser nu ut att gå i konkurs.

Under de senaste åren har det kulinariska fenomenet Poké Bowls blivit allt större.

Det rör sig om ett sushi-liknande snabbmatsalternativ där exempelvis lax, ris och olika grönsaker blandas.

En av restaurangkedjorna som erbjuder Poké Bowls - Oh Poké - ser nu ut att gå i konkurs.

Det framgår av information från bland annat Alla Bolag och Bolagsfakta.

Grundades 2019

Bolaget grundades 2019 och har flera restauranger runt om i landet.

Totalt har Oh Poké 77 anställda, men ser nu ut att stänga ner och det går inte längre att besöka kedjans webbsida.

En av grundarna, Shadlee Ismail, sade följande till Breakit i samband med kedjans framväxt:

– Vi brukar alltid prata business på familjemiddagarna och jag har alltid tyckt att deras koncept går att skala upp, att det går att göra ett Espresso House av det.

Kommer från Hawaii

Fenomenet Poké Bowl kommer ursprungligen från Hawaii och baseras på fisk och ris.

– Poké har sitt ursprung i hawaiiansk husmanskost, ordet betyder att dela eller skära itu, förklarar Ica.

– Rätten ser olika ut, men basen med ris, marinerad fisk och grönsaker är ofta densamma.

Viss ljusning

Kreditupplysningsbolaget UC framhåller att det tycks finnas viss ljusning i svensk ekonomi, men att återhämtningen går trögt.

Detta efter flera år av återkommande konkurser i flera branscher och svag tillväxt i Sverige.

– I oktober minskade konkurser i byggindustrin med 16 procent och inom restaurang- och hotellverksamhet med 14 procent, förklarar UC.

– Inom detaljhandeln ökade antalet konkurser med 8 procent jämfört med samma period förra året. Samtidigt har etableringen av nya företag minskat med cirka 9 procent, vilket reflekterar den fortsatt osäkra marknadssituationen.  

Fortsatta räntesänkningar

Under tredje kvartalet 2024 minskade Sveriges BNP marginellt med 0,1 procent, vilket indikerar en avmattad ekonomisk utveckling. 

– Minskningen speglar bland annat en minskad inhemsk efterfrågan, något som linjerar med de ökade konkurserna inom detaljhandeln, fortsätter UC.

Företag och konsumenter sätter hopp till att fortsatta räntesänkningar ska få fart på ekonomin igen.

Foto: T. Mossholder

Text: Redaktionen