200 000 anställda kan få löneökning

2023 12 15

Detta efter att två av landets största fackförbund lämnat över sina krav på nya avtal till Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och Kommunala företagens arbetsgivarorganisation, Sobona.

200 000 medlemmar

Förhoppningarna om löneökningar, samt flera andra villkorsförbättringar, gäller Sveriges anställda inom kommun och region.

Bakom de nya kraven står fackförbunden Vision och Akademikerförbundet SSR och totalt omfattas drygt 200 000 medlemmar i överlämnandet av det nya avtalet.

– Vi behöver säkra löneökningarna för våra medlemmar i välfärden, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision, i ett pressmeddelande.

"För lågt värderade"

Åtgärderna som de två fackförbunden kräver ämnar att “stärka sektorns attraktivitet att behålla, utveckla och rekrytera medarbetare med rätt kompetens".

Ytterligare mål är att tydliggöra karriärvägar och skapa incitament så att det lönar sig att stanna kvar och utvecklas på samma arbetsplats.

– Jobben inom kvinnodominerade yrkesgrupper är alltför lågt värderade och måste komma i kapp övriga arbetsmarknaden. Det handlar om att värdesätta våra medlemmars viktiga arbete och om att tillräckligt många ska vilja söka sig till och stanna i dessa yrken, säger Veronica Magnusson.

Särskilda lönesatsningar

Förändringarna hänger emellertid på att SKR och Sobona går med på kraven.

Avtalen från vision och SSR ser ut enligt följande: ett ettårigt löneavtal med löneökningstakt i nivå med märket på arbetsmarknaden.

Fackförbunden kräver dessutom särskilda lönesatsningar på medarbetare inom yrken som idag domineras av kvinnliga anställda, eftersom dessa jobb drabbats hårdare än andra av inflationen.

– Erfarenhet måste löna sig. Vi ser en osunt hög personalomsättning i landets kommuner vilket beror på brister i arbetsmiljö i kombination med dålig löneutveckling och kompetensutveckling, säger Heike Ekers, ordförande för Akademikerförbundet SSR, i samma pressutskick.

– Det måste bli mer attraktivt att vara akademiker i kommunerna.

Längre semester

Utöver löneökningar vill förbunden även öka medlemmarnas inflytande över sitt eget arbete. Exempel som ges är att minska den totala arbetstiden genom bland annat arbetstidskonton eller längre semester.

– För att skapa en balans mellan arbete och fritid, konstaterar fackförbunden.

Nuvarande avtal, som alltså berör cirka 200 000 anställda i kommuner, regioner samt kommunala eller regionägda bolag, och löper ut 31 mars 2024.

LÄS MER: Öppnar för förkortad arbetstid i Sverige

Foto: Kraken Images

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen