Tre nya lagar införs efter nyår – det här gäller

2023 12 14

Det hör till vanligheterna att nya lagar träder i kraft i samband med övergången från ett år till ett annat.

I år är inget undantag.

Ett helt gäng lagar börjar gälla från och med nyårsdagen 2024 och flera av dem påverkar vanliga svenskar i vardagen – inte minst ekonomiskt.

Tre sticker ut

Av alla nya lagar är det kanske tre stycken som sticker ut lite extra.

En av dem gäller det nya jobbskatteavdraget – en påkostad reform värd elva miljarder kronor och som beskrivs som den absolut största bland regeringens reformer.

Avdraget är enligt regeringen tänkt för låg- och medelinkomsttagare som arbetar heltid. För en person som tjänar 35 000 kronor i månaden innebär avdraget en skattesänkning på drygt 230 kronor i månaden.

– Nu sänker vi skatten för alla, men framför allt på låga och medelhöga inkomster. I kombination med bidragsreformerna kommer det göra det mer lönsamt att jobba och mindre lönsamt att leva på bidrag, sade statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff i september när beskedet kom.

Plastpåseskatten försvinner

En annan mycket omdiskuterad skattesänkning gäller den på plastpåsar. En särskild skatt på påsarna infördes 2020, men då Sverige förbrukar färre påsar än EU:s maxmål sänks skatten per påse till 50 öre 1 januari 2024.

För tunna plastbärkassar sänks skatten till fem öre, och 1 november nästa år försvinner skatten helt.

 Skatten bedöms ha vissa negativa effekter, såsom administrativa kostnader och kan dessutom leda till ökad konsumtion av andra alternativ, framhöll regeringen i höstas och underströk att man kommer följa konsumtionens utveckling noga.

Sänkt skatt på drivmedel

Den tredje lagändringen är kanske den mest omtalade bland landets bilister. Vallöftet om att sänka priserna på bensin och diesel träder då i kraft – med en sänkning av bensinskatten med 1,64 kronor per liter respektive 43 öre per liter för diesel.

Exakt vad det innebär vid pump beror dock på världsmarknadspriset och valutakursen. Tidigare har regeringen och SD också meddelat sänkt reduktionsplikt – vilket uppskattades kunna ge 5,50 kronor billigare diesel per liter inklusive moms.

Flera andra lagar

Utöver ovanstående exempel träder även flera andra lagar i kraft, bland annat pausad indexering för statlig inkomstskatt, nya befogenheter och uppdrag för ordningsvakter samt skärpta straff för brott med skjutvapen och explosiva varor.

– Vi måste skydda samhället från de farliga personer som ligger bakom de fruktansvärda sprängningarna och skjutningarna, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) i oktober.

Foto: Designcologist

Text: Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen