26 mars 2026

ICA-handlare hävdar: Lögn sprids om matjätten

2023 12 13

Under fjolåret skenade inflationen iväg i Sverige.

Framför allt sköt matpriserna i höjden.

I takt med att prisökningarna blev ett faktum höjdes tonläget mot Sveriges tre dominerande livsmedelsföretag – Ica, Axfood och Coop. Misstankar om att aktörerna passade på att höja priserna extra mycket spred sig snabbt i samhället.

Från politiskt håll hördes en likande retorik.

Vänsterpartiet krävde att regeringen skulle kalla upp matjättarna och ställa krav på åtgärder som skulle pressa ner matpriserna.

– Matpriserna skenar och hushållen får det allt svårare att få ihop sin ekonomi, samtidigt som matkedjorna gör historiskt höga vinster. Det borde vara omöjligt, men förklaringen är en enkel. Matjättarna har blivit så stora att de satt konkurrensen ur spel, framhöll V i ett uttalande.

Några dagar senare kallade finansminister Elisabeth Svantesson (M) upp Ica, Coop och Axfood.

Efter samtalen markerade hon tydligt att det inte är acceptabelt att priserna ökar så mycket.

– Jag tycker fortfarande att det är orimligt att svenska matkassar kostar så mycket mer än i länder runt om, sade finansministern och tillade:

– Det finns mer att göra för att pressa priserna.

Slår tillbaka

Ica Maxi-handlaren Fredrik Rister beskriver fjolåret som en tung psykologisk period.

Han hävdar att misstankarna om pressade priser saknar grund.

– I verkligheten var det tvärtom. Vi höll emot prisökningarna hårt, med resultatet att våra marginaler minskade kraftigt, säger Ica-handlaren till DN.

Gick med vinst

Trots ett kämpigt fjolår gick Ica med vinst.

Enligt en granskning av DN låg rörelsemarginalerna (vinst i förhållande till försäljning) under 2022 i genomsnitt på 3,7–4,3 procent för Ica-butikerna. Den högsta genomsnittliga marginalen hade Ica Maxi-konceptet.

Under 2023 har marginalerna ökat. I den senaste kvartalsrapporten redovisar Maxi-butikerna en ökad försäljning på 8 procent.

Får stöd av granskning

Påståendet om att Ica och övriga matjättar pressat upp matpriserna har inte bekräftats.

En granskning, som Statistiska centralbyrån gjort på uppdrag av regeringen, ger inget stöd åt påståendet.

SCB fastlår att ”att prisökningarna på livsmedel inte har inneburit att handlarna gjort större vinster i förhållande till kostnadsökningen”.

I undersökningen har SCB granskat livsmedelsbranschens rörelsemarginal, det vill säga hur stor del av varje omsatt krona som blir kvar för att täcka avskrivningar, räntor, skatt och ge eventuell vinst.

Foto: G Emma

Text: Redaktionen


10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


11 september 2026

Ny mätning: Rejäla tapp för två partier

2026 09 11

Två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer i den senaste opinionsundersökningen.

Med två dagar kvar till valet kämpar partierna för att locka svenskarnas röster.

På fredagsmorgonen har en ny mätning släppts som har genomförts av Ekot/Indikator.

Av den framgår att två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer jämfört med den senaste mätningen.

Ny mätning

Enligt den nya mätningen minskar gapet mellan Tidöpartierna och de rödgröna.

Tidö får nu tillsammans 47,6 procent och oppositionen får 50,8 procent.

Tre partier tappar jämfört med den senaste mätningen.

Vänsterpartiet backar med 1,5 procentenheter och Moderaterna med 1,6 procentenheter.

Samtidigt tappar även Sverigedemokraterna med en procentenhet.

Hela mätningen

Här är Ekot/Indikator-mätningen i sin helhet:

🔴Vänsterpartiet: 7,8 (-1,5)

🟢Miljöpartiet: 6,9 (+0,1)

🔴Socialdemokraterna: 28,6 (+0,7)

🟢Centerpartiet: 7,5 (+0,2)

🔵Liberalerna: 5,4 (+3,2)

🔵Moderaterna: 16,8 (-1,6)

🔵Kristdemokraterna: 7,1 (+0,5)

🔵Sverigedemokraterna: 18,3 (-1,0)

Övriga: 1,6 (-0,6)

🔴🟢 S+V+MP+C: 50,8 (-0,5)

🔵🔵 M+SD+KD+L: 47,6 (+1,1)

Läs mer: Sverige går in med 297 miljoner

Kraftig ökning

Samtidigt kommer besked om att så många som tre miljoner väljare nu har förtidsröstat.

– Det är en ökning med 21 procent jämfört med antal förtidsröster samma period vid valet 2022, konstaterar Valmyndigheten. 

Ska inte avstå

Fram till och med den 10 september har 3 012 750 väljare förtidsröstat i årets val. 

– Det är bra att röstningen sprids ut under en lång period, säger Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist.

– Nu är det bara ett par dagar kvar till valdagen och risken för köer ökar ju närmare valdagen vi kommer. Vi vill inte att någon väljare ska avstå från att rösta för att man inte har tid eller möjlighet att stå i kö.

Myndigheten uppmanar till att vara ute i god tid.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: Miljöpartiet, N. Andersson Regeringskansliet resp M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen