Orbán går tvärsemot Sverige – “Det är ett skämt”

2023 12 11

Sverige och många andra länder är övertygade om att Ukraina hör hemma i EU.

Senast nästa år vill Sverige att förhandlingarna om att göra Ukraina till en fullvärdig medlem i EU rullar igång.

– Den svenska regeringen stöder beslutet att inleda de förhandlingarna efter årsskiftet. Det är inte längre en fråga om, utan när och hur EU ska växa, sade statsminister Ulf Kristersson i samband med en EU-politisk debatt i riksdagen i november.

Orbán: "Ett skämt"

Ungerns premiärminister Viktor Orbán håller inte med.

Han sätter sig helt på tvären till att välkomna Ukraina till EU – på grund av landets problem med korruption.

– Ungern är en granne till Ukraina. Vi vet exakt vad som kommer att ske, säger Orbán enligt Politico, som hänvisar till en intervju med franska Le Point.

– Ukraina är känt för att vara ett av de mest korrupta länderna i världen. Det är skämt! Vi kan inte fatta beslut om att inleda en process med anslutningsförhandlingar, tillägger den ungerska ledaren.

Ukraina: "Hela EU:s framtid står på spel"

Den här veckan samlas EU:s ledare i Bryssel för att fatta två historiska beslut om Ukraina.

Först ska en plan om att inleda diskussioner om landets anslutning EU godkännas, därefter ska 50 miljarder euro frigöras för att möjliggöra ett nytt bistånd.

Ukraina har också noterat den ungerska regeringens motstånd.

Dmytro Kuleba, utrikesminister i Ukraina, menar dock att det inte bara handlar om hans land – utan framtiden för hela EU står på spel.

– Jag kan inte ens föreställa mig, jag vill inte ens tala om de förödande konsekvenserna som kommer att inträffa om EU-rådet misslyckas med att fatta detta beslut, säger han enligt Reuters.

"Demokrati med anmärkningar"

I det demokratiindex som sammanställs av tidningen The Economist landar Ukraina på 5,42 poäng av 10 möjliga, vilket enligt mätningen definierar landet som en “demokrati med anmärkningar”.

När president Volodymyr Zelensky valdes till president var just kampen mot korruption en av hans absolut viktigaste valfrågor.

– Vi måste genomföra systemförändringar, sade presidenten så sent som i augusti.

Bland annat har flera regeringsföreträdare, exempelvis försvarsminister Oleksij Reznikov och vice försvarsminister Hanna Maljar, fått sparken.

Korruptionsanklagelser var inte den formella motiveringen till varför ministrarna gick gå, men många experter har hävdat att så kan vara fallet.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Estland slår larm – uppmanar hela Europa

2025 09 15

Estlands premiärminister varnar alla sina europeiska allierade och kommer nu med ett konkret förslag.

Europa har sedan februari 2022, då Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, rustat sig starkare militärt.

Försvarsbudgeten har utökats med stora summor i de flesta länder, så också i Sverige.

Nu varnar Estlands premiärminister Kristen Michal hela Europa för den ryska krigsmakten.

– Vi ansågs till och med vara lite paranoida när vi pratade om hot från Ryssland tidigare. Men nu har allt det vi pratat om i Baltikum, Polen och Skandinavien blivit verklighet, säger han till den ryska dagstidningen Pravda.

Europa har långt kvar

Den estniske premiärministern framhåller att hotet från den ryska krigsmakten är stort.

– Ryssland är ett allvarligt hot mot Europa, Nato och alla förnuftiga länder i världen, säger han.

Han hävdar också att Europa fortfarande har en lång väg kvar för att uppnå den militära styrka som krävs för att hålla tillbaka Ryssland.

– Det kommer att ta lång tid för Europa att bli mycket starkare. Nu är vi fortfarande i början av resan, säger han.

Läs också: Elektronikkedja varslar – och vd:n lämnar

Konkret förslag

Estland har ett relativt litet budgetunderskott och en av de lägsta statsskuldsnivåerna i Europa i förhållande till ekonomins storlek.

Den estniske premiärministern efterfrågar nu en ännu snabbare upprustning av den europeiska försvarsförmågan.

Han menar att det kommer krävas smärtsamma utgiftsnedskärningar och skattehöjningar, uppger tidningen.

Michal vill också att europeiska allierade ska slå samman sina resurser och gemensamt köpa vapen för att minska kostnaderna.

”Klarade testet”

Kristen Michal framhåller situationen med de 19 ryska drönare som förra veckan kränkte Polens luftrum.

Han menar att det var första gången som Nato "testades i luftrummet".

– Testet klarades på ett övertygande sätt, säger han.

Läs mer: Rysk bransch i kris – konkurskaos

Foto: C. Robert

Text: Redaktionen