Fartkameror kan aktiveras – med helt ny funktion

2023 12 06

Samtliga blev fotograferade av flertalet av landets cirka 2 400 fartkameror som finns uppsatta längs med vägarna i Sverige.

Men det finns en brist i dagens system. Bilderna går enbart att begära ut i efterhand.

Det vill nu regeringen och Sverigedemokraterna ändra på, rapporterar Göteborgs-Posten.

Koppla upp sig i realtid

Förändringen är en del i ett större förslag om att ge polisen nya verktyg att bekämpa den organiserade brottsligheten.

I det ingår utökade befogenheter för kameraövervakning och ansiktsigenkänning – bland annat genom livebevakning av vägar med hjälp av fartkameror.

– Det vi nu ska titta på är möjligheten att i realtid kunna få koppla upp sig och exempelvis följa en misstänkt kriminell som för fram ett fordon, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) till GP.

Inga tillstånd

En så kallad “snabbspårsutredning” ska nu utreda möjligheterna inom sex månader.

Då ska det även kommas fram till om polisen i större utsträckning ska kunna använda sig av drönare – samt om kommuner själva ska kunna sätta upp kameror i offentligheten utan att söka tillstånd.

– Många kommuner vill investera i kamerabevakning i högre grad än idag. Och då finns det en ganska byråkratisk ordning där man måste kräva tillstånd och det är långa tider i den processen, säger Gunnar Strömmer.

Räddar 20 liv per år

Fartkamerorna, eller trafiksäkerhetskameror som är det formella begreppet, är ett komplement till polisens övriga trafiksäkerhetsarbete.

Enligt Trafikverket räddas omkring 20 liv per år och över 70 personer från att bli allvarligt skadade i trafiken tack vare kamerorna.

– Kamerorna är placerade för att sänka hastigheten och rädda liv på de vägar där vi har höga hastigheter och risken för olyckor är stor, framhåller myndigheten på sin hemsida.

– Mätningar visar att det fungerar väl, trafikanterna väljer att sänka hastigheten när man kör på en väg med trafiksäkerhetskameror.

Bearbetas manuellt

När en fartkamera fångat ett fordon på bild bearbetas fotot alltid manuellt.

Det inleds en utredning där möjliga förare kontrolleras i olika register, exempelvis jämförs bilderna med pass- eller körkortsfoto.

Stämmer bilden skickas ett “underrättelsedokument” till föraren i fråga.

– Går det inte att identifiera föraren så skickas en förfrågan till fordonets ägare om vem som har kört fordonet vid den aktuella tidpunkten, informerar polisen på sin webbplats.

Foto: Holger Ellgaard

Text: Redaktionen

JUST NU: SVT trotsar tittarstorm – lovar mer av samma sak

2025 07 18

Många tv-tittare har rasat mot SVT:s undertexter i samband med direktsändningar.

Undertexterna görs med hjälp av AI, vilket har lett till bisarra felaktigheter bland annat i nyhetssändningar.

Exempelvis har Kreml skrivits om till ”kram” och Zelenskij till ”Cancerskij”.

Men trots det utlovar SVT nu ännu mer av samma sak.

Trotsar tittarstormen

SVT kommer att utöka antalet direktsända program som undertextas, uppger kanalen.

Bland annat ska man börja undertexta de 21 lokala nyhetssändningarna. Totalt kommer 85 procent av kanalens direktsända program nu att undertextas. Fram till nu har andelen varit 81 procent.

Beslutet har fattats trots att undertextningen har fått stenhård kritik. SVT använder AI för att undertexta, vilket medför så stora fel att texten ibland blir obegriplig.

Kanalen försvarar dock beslutet att öka mängden undertextning och att fortsätta använda AI.

– Med hjälp av AI-tekniken får vi ut väldigt mycket mer än vad vi skulle kunna göra annars, säger Lena Stormvinge, chef för operations, till kanalen.

Kritiseras av Granskningsnämnden

Trots kritiken mot undertextningen så välkomnas beslutet av Hörselskadades riksförbund, som vill att SVT-program ska bli mer tillgängliga för personer med nedsatt hörsel.

– Vi tycker att SVT borde ha textning på 100 procent, det är det viktigaste kravet, säger Mattias Lundekvam på Hörselskadades riksförbund till kanalen.

Men kritiken mot SVT:s AI-undertexter har alltså varit svidande. Den har bland annat kommit från Granskningsnämnden (GRN).

– Det står klart att det har förekommit betydande kvalitetsbrister i textningen, har GRN skrivit i en bedömning som lämnats till regeringen, rapporterar Journalisten.

– Nämnden noterar att SVT är i ett utvecklingsarbete men anser ändå att bristerna i textningen innebär att kvalitetskravet för tillgänglighetstjänster inte kan anses helt uppfyllt, menar GRN i sin bedömning.

Hizbollah blev ”is på lass”

Användningen av AI har lett till en lång rad bisarra felaktigheter i undertextningen.

Terrorgruppen Hizbollah har kallats för ”Is på lass”, och vanliga tv-uttryck som ”Vi ska strax ta en paus” har omtolkats till ”Vi ska strax släppa oss”, enligt tidningen.

Ofta har också hela meningar blivit väldigt märkliga, exempelvis: ”Där tänkte jag fakta, to daisy sover good socies.”

Många inslag har därför blivit obegripliga för den som är beroende av textningen för att kunna ta del av innehållet.

LÄS OCKSÅ: Klagomål väller in mot SVT – alla upprörda över samma sak

Foto: JESHOOTS resp SVT

Text: Redaktionen