27 april 2026

Krisbesked från Kungahuset

2023 12 06

Kungahuset har hamnat i en prekär situation och tvingas vidta kraftiga åtgärder.

Det är inte bara Sveriges företag och privathushåll som lider av den ekonomiska krisen.

Nu tvingas även Hovet att göra om verksamheten rejält för att klara av ett ansträngt finansiellt läge, rapporterar Svenska Dagbladet.

Totalt måste kungahuset hitta sätt att spara uppemot 25 miljoner kronor, enligt riksmarskalken Fredrik Wersäll.

Det är en mycket svår utmaning, då anslaget i sig ligger på 170 miljoner.

Förklaringen till de kraftiga nedskärningarna är att man, likt annan statlig verksamhet, inte har den anslagsutveckling som behövs för att klara av kostnadsutvecklingen.

Trots ökad budget

Krisbeskedet kommer nästan exakt ett år efter att regeringen bekräftade en utökad budget på 18,7 miljoner kronor för Hovet.

Ett beslut som fattades utan någon större diskussion, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Apanaget går inte till kungahuset på det sättet utan till det som de ska göra och representerar. Det finns ett stöd från svenska folket att fira detta, sade Svantesson vid tillfället till Aftonbladet och syftade på att kungen i år firade 50 år på tronen.

"Beklagar djupt"

Besparingarna kommer att märkas på flera sätt i den kungliga verksamheten, inte bara för personerna inom kungahuset utan även svenska folket.

Exempelvis ska ett flertal slott – som tidigare stått öppna för besök– nu att stängas.

– Det kungliga kulturarvet kommer inte att vara lika tillgängligt för allmänheten nästa år, och det beklagar vi djupt, säger Fredrik Wersäll till SvD.

Hovet tvingas även dra ned på underhållet av kulturarvsföremål, men det som kanske framför allt försvinner i stor utsträckning är allt resande som görs inom avdelningen.

– Vi kommer att ompröva resor och sådant på ett sätt som vi inte gjort tidigare, säger Fredrik Wersäll.

Har 200 anställda

Hovet kallas den avdelning vars anställda jobbar åt Kungafamiljen.

Deras uppdrag är att visa och berätta om “allt som har med Kungen att göra”, skriver Kungahuset på sin hemsida.

Fler än 200 personer är fast anställda vid Hovet, som i sig är uppdelad i mindre avdelningar.

– Dessutom arbetar extra personal på middagar, i parker och med att visa slotten under sommaren, framhåller Kungahuset.

Vill låna 70 miljoner

Det är dock inte bara Hovet som är i behov av pengar.

I våras bad kung Carl XVI Gustaf regeringen om att låna 70 miljoner kronor i krediter från Riksgälden.

Som skäl kommunicerades att kungen planerade omfattande investeringar i närtid.

Renoveringsarbetet kommer att drabba den Kungliga Djurgårdsförvaltningens kassa – krediterna behövs för att bibehålla förvaltningens likviditet, framhöll slottsfogden Magnus Andersson och ståthållaren Staffan Larsson enligt Aftonbladet vid tillfället.

Foto: Linda Broström/Kungl. Hovstaterna

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen