Svensk varning: ”Enorm risk för terrordåd”

2023 12 05

Det finns en ”enorm risk för terrordåd” i Europa under julhelgen.

Det varnar Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson (S) för.

Inför ett möte med EU-ländernas inrikes- och justitieministrar i Bryssel går Johansson ut med varningen.

– Kriget mellan Israel och Hamas har orsakat en stor polarisering i vårt samhälle. Under den kommande semesterperioden finns det en enorm risk för terrordåd i Europa, säger Johansson enligt den indiska tidningen Hindustan Times.

Den svenska toppolitikern hänvisar till lördagskvällens knivdåd i Paris.

En tysk turist dödades i den franska huvudstaden.

Polisen utreder om det finns ett islamistiskt terrormotiv bakom attacken.

– Vi såg det hända nyligen i Paris, tyvärr har vi sett samma sak tidigare, säger Ylva Johansson.

Kräver säkerhetsåtgärder

Ylva Johanssons parti, Socialdemokraterna, vill att regeringen ska gå fram med en rad åtgärder för att öka säkerheten och motverka terrordåd under årets julhandel.

Det meddelade partiets rättspolitiska talesperson Ardalan Shekarabi på en pressträff under måndagen.

– I det här läget ser vi inte ett tillräckligt resolut agerande från regeringen för att öka säkerheten för Sverige och svenska folket, sa Ardalan Shekarabi.

Flera krav

S föreslår en rad åtgärder för att öka säkerheten för alla som arbetar och rör sig i publika lokaler som köpcentrum och gallerior.

Partiet vill bland annat se insatser för att säkerställa att centrumägare, restauratörer och andra som ansvarar för verksamheter har god samverkan och beredskap om det värsta sker.

– Den ökade hotbilden gör att det behöver finnas bra och handfast stöd samt rutiner för de som jobbar dagligen på platser där terrordåd kan ske. Och det handlar också om personalens trygghet och om tryggheten för alla som rör sig i julhandeln, framhåller S i ett uttalande.

Snabbutredning

Oppositionspartiet vill även utreda vilka konsekvenser som de skadliga narrativen som sprids om Sverige har för hotbilden mot landet.

S föreslår att Nationellt center för terrorhotsbedömning, NCT, ska inleda en snabbutredning.

– Budskapen av skadliga narrativ som sprids om Sverige de senaste veckorna har fått stor spridning internationellt och de går i samma riktning som de desinformationskampanjer som bidragit till den ökade hotbilden. Det bör snabbutredas hur dessa narrativ påverkar hotbilden mot vårt land och hur de bäst kan bemötas, skriver partiet.

Foto: H. Fin 

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen