Vädjar till svenska folket – akut situation om två veckor

2023 12 04

Svensk sjukvård står inför en akut utmaning.

Läget är på väg att förändras drastiskt.

Om ingenting görs inom en väldigt snart framtid innebär det omedelbar brist på sjukhusens blodlager.

– Vårt blodlager räcker i två veckor till om vi inte skulle få in något blod alls, säger exempelvis Fredrik Toss, läkare vid Blodcentralen på Norrlands universitetssjukhus i Region Västerbotten, till TV4

Vädjar till allmänheten

Situationen är pressad.

Lagret har under en längre period minskat.

Men nu är det allvar – och invånarna uppmanas nu med emfas att donera blod för att sjukhusen ska kunna säkerställa behovet inför jul och nyår.

– Vi skulle behöva fler blodgivare. Det skulle öka säkerheten för alla patienter i Sverige,  säger Fredrik Toss.

Flera regioner

Västra Götaland och Skåne är två andra regioner där det är bråttom att få in blod.

I synnerhet gäller det blodgrupp A och 0.

Den förstnämnda regionen har under hösten stått inför enorma utmaningar när det gäller blodbristen.

I oktober ställdes allt på sin spets när lagret minskade drastiskt vid en omfattande operation efter massiv blödning.

– Alla som är friska och har möjlighet att ge blod får gärna boka en tid hos oss, sade GeBlods kommunikatör Ulrika Ljung till Göteborgs-Posten i höstas.

"Långt under normala nivåer"

Men allra värst är situationen alltså i Region Västerbotten just nu.

– Vid en större olycka finns risk att lagren töms. Vi behöver akut få in blod, säger Fredrik Toss i ett pressmeddelande från regionen.

Anledningarna till bristen är flera.

Det har gått ut mer blod än vanligt samtidigt som färre blodgivare har dykt upp.

Veckans snöstorm och luftvägsinfektioner är några orsaker till att färre har gett blod senaste tiden.

– Lagren är långt under normala nivåer, säger sjuksköterskan Lina Viklund från blodcentralen i samma region.

Foto: H. Kadkah

Text. Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen