FORSKARE ÖVERRASKADE: Viktig information till de som är anställda

2023 12 03

Ny forskning visar allvarliga resultat om vissa anställningsformer.

Länge har det varit känt att vissa jobb sammankopplas med högre dödlighet än andra.

Nu har forskare vid Karolinska institutet fått fram nya resultat angående olika anställningsformer.

Forskarna blev överraskade av fynden, nämligen att otrygga anställningar kan förkorta livet.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

Otrygga villkor

De nya fynden pekar på att olika anställningsformer innebär olika saker för vår livstid.

Anställningsavtal som kan betraktas som otrygga eller atypiska och där osäkerheten är stor sammankopplas nu med för tidig död.

Det handlar bland annat om förutsättningar såsom avsaknad av kollektivavtal, bristande inflytande eller otillräcklig lön.

“Trodde inte det”

I studien framgår att de som bytte från en osäker anställning till en säker sådan avsevärt minskade risken att dö i förtid, någonting som överraskade forskarna.

– Jag trodde inte att vi skulle se så starka samband, det var mer än vad vi förväntade oss, säger Nuria Matilla-Santander som var med och genomförde studien till DN.

– Det räcker att man ger en person med väldigt ostabil inkomst någon typ av trygghet, så som ett kollektivavtal, så kan situationen förbättras.

Ett arbetsliv med förutsägbarhet och trygghet minskar alltså risken att dö i förtid.

Oroväckande utveckling

Regeringen har meddelat att den svenska ekonomin officiellt är i en lågkonjunktur, och att utvecklingen på arbetsmarknaden i stort är besvärande.

– Regeringen har aviserat flera åtgärder för att möta utvecklingen. Det rör sig bland annat om en satsning på 20 000 nya platser i yrkesutbildning och att etableringsjobben rullas ut i början av 2024, framhåller regeringen.

Upplever svårigheter

Svenska arbetsgivare har förklarat att de tycker det är allt svårare att hitta personal som passar deras behov.

– Samtidigt upplever många arbetsgivare fortsatta svårigheter att hitta kompetent personal.

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen


JUST NU: Nato bekräftar enormt fiasko för Putin

2025 06 04

Vladimir Putin har länge använt Rysslands militära förmåga som ett avskräckningsmedel mot västvärlden och Ukraina.

Under kriget gång har Putins ständigt hotat med kärnvapen och ”militära åtgärder” i försök att avskräcka väst från att stödja Ukraina.

Nu har den ryska avskräckningsförmågan fått sig en rejäl törn.

Ukrainas drönaroperation ”Spindelnät”, som genomfördes i måndags, har skadat 40 ryska bombflygplan och totalförstört 10 till 13 plan.

Det uppger en högt uppsatt tjänsteman vid Nato på onsdagseftermiddagen. 

– De förstörda flygplanen bär ansvaret för 3 000 kryssningsrobotar som har avfyrats mot kritisk infrastruktur och civila mål i Ukraina sedan krigets början, säger tjänstemannen enligt Meduza.

”Oerhört hårt slag mot Ryssland”

Nato bekräftar således Ukrainas uppgifter om att ett 40-tal ryska bombplan träffades i drönaroperationen. Av dessa ska alltså 10-13 vara helt förstörda.

Ett enormt fiasko för den ryska krigsmakten.

– Attacken försvagar Rysslands militära prestationsförmåga och ökar dess krigskostnader. Samtidigt är attacken symboliskt och kommunikationsmässigt mycket viktig för Ukraina eftersom den visar att Ukraina kan överraska Ryssland.

Det säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskaper vid Försvarshögskolan och universitetsforskare vid Helsingfors universitet, till Yle.

Militärexperten och tidigare överstelöjtnant Joakim Paasikivi gör samma bedömning.

– Detta är ett oerhört hårt slag mot Ryssland. Det kommer få långsiktiga effekter bland annat eftersom den här typen av plan inte tillverkas längre, säger han till SVT.

LÄS MER OM SÄKERHETSLÄGET HÄR:

Ryssland “extremt provocerat" – Kreml varnar för nytt krig

UPPGIFTER: Amerikansk militär fruktar stor attack i USA

Rysslands ex-president erkänner: Vi söker ”fullständig förintelse”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Gigantiskt rökmoln drar in över Sverige

2025 06 04

Kanada har drabbats av omfattande skogsbränder under hela maj och början av juni.

Tiotusentals invånare har evakuerats från provinserna Saskatchewan, Manitoba och Ontario.

Men det är inte bara Kanada som påverkas. 

Satellitbilder har visat hur stora rökmoln rör sig bort från skogsbränderna. Rökmolnen har färdats över Atlanten och nått Europa vid flera tillfällen, rapporterar EU:s klimatövervakningsprogram Copernicus Climate Change Service.

Den 18-19 maj nådde ett stort rökmoln Grekland och östra Medelhavet.  

Ett andra, mycket större rökmoln, korsade Atlanten under den sista veckan i maj och nådde de nordvästra delarna av Europa den 1 juni.

Nu har ytterligare ett rökmoln svept in över den europeiska kontinenten. Och den här gången drabbas Norden.

Det visar nya satellitbilder som danska TV2 tagit del av.

– Röken anlände redan till nordvästra Europa på söndagen och drog in över Danmark (och Sverige, reds.anm) under tisdagen, rapporterar kanalen.

Så påverkas allmänheten

Enligt Christoffer Karoff, docent vid institutionen för geovetenskap vid Aarhus universitet, går det att se röken med blotta ögat.

– För det första ger röken himlen ett mjölkvitt sken, vilket kommer att skymma solens strålar. Dessutom blir soluppgångar och solnedgångar rödare, eftersom endast de långvågiga rödaktiga färgerna går igenom lagret av sotpartiklar.

Så påverkas luftkvalitén

EU:s Copernicus fastslår att luftkvalitén inte kommer att påverkas i någon större skala, eftersom rökmolnen vanligtvis befinner sig på mycket hög höjd.

– Skogsbränder är en vanlig företeelse i skogar på norra halvklotet från våren och under sommarmånaderna. Fram till början av juni visar våra data att de centrala regionerna i Kanada upplevt några mycket intensiva veckor vad gäller utsläpp från skogsbränder, säger Mark Parrington, senior forskare vid Copernicus atmosfärövervakningstjänst, i ett uttalande.

– Dessa uppgifter, och det faktum att vi kan observera röken i Europa, är en återspegling av omfattningen av bränderna och de effekter de har haft i Manitoba och Saskatchewan. På CAMS övervakar vi händelser som dessa för att förstå hur de påverkar atmosfären och luftkvaliteten regionalt och globalt.

Akrivfoto: V.Aivazovsky

Text: Redaktionen