UPPGIFTER: Kriget var nära att ta slut – då fick Boris Johnson panik

2023 11 30

Våren 2022 var kriget i Ukraina mycket nära att ta slut.

Det påstår Rysslands ambassad i Storbritannien.

– Ryska och ukrainska delegationer var på gränsen att förhandla fram ett slut på konflikten som försäkrade Ukrainas militära alliansfrihet och skydd av rysktalandes rättigheter, framhåller ambassaden i ett uttalande enligt Newsweek.

– Ett avtal låg på bordet i Istanbul, nästan redo att undertecknas.

Ukraina bekräftar "erbjudande"

David Arakhamia, ukrainsk parlamentariker, bekräftar de ryska uppgifterna om ett utkast på ett fredsavtal tidigt i kriget.

Rysslands “erbjudande” handlade om att Kreml skulle dra tillbaka trupperna om Ukraina i sin tur lade ned sin ambition om att gå med i Nato – någonting landet önskat i flera decennier.

– De hoppades verkligen nästan in i det sista att de skulle sätta press på oss för att underteckna ett sådant avtal, så att vi skulle anta neutralitet, säger David Arakhamia enligt Newsweek, som hänvisar till en engelsk översättning av en intervju i Kyiv Post.

Ukraina litade dock inte på att Ryssland skulle hålla sitt löfte.

– Det finns inget, och fanns inget, förtroende för ryssarna att de skulle göra det, säger den ukrainska politikern.

Stressade Boris Johnson

Centralfigur i sammanhanget var den dåvarande brittiska premiärministern Boris Johnson och hans överraskningsbesök i Kyiv i april 2022.

Av all sin kraft vädjade Johnson till Ukraina att inte skriva på några "fredsavtal" med Ryssland.

– Bara slåss, uttryckte premiärministern enligt David Arakhamia.

Ryssland: "Tragiska konsekvenser"

I Ryssland skyller man på just Boris Johnson för att det inte blev fred på Moskvas villkor.

– Enligt Akrahamia, under sitt besök i Kyiv, pressade premiärministern den ukrainska sidan att “inte skriva på någonting”, uttrycker den ryska ambassaden i samma uttalande.

– Således missades uppenbarligen, med en betydande insats från Storbritannien, en avfart för en förhandlingslösning – med tragiska konsekvenser för ukrainsk stat, ekonomi och befolkning.

Uppgifter: Ryssland övertalade Ukraina

Förra året uppgavs personer nära Kremls ledning bekräfta att ryska förhandlare hade nått ett provisoriskt avtal med Ukraina, enligt Reuters.

Kyiv skulle då ha gått med på att dra tillbaka önskemålet om att gå med i Nato.

Men sedan tvärvände Putin.

Diktatorn avvisade avtalet och fortsatte istället sin invasion, uppger nyhetsbyråns källor.

– Avtalet gick inte tillräckligt långt och Putin hade utökat sina invändningar till att omfatta annektering av delar av ukrainskt territorium, framhöll diktatorn enligt uppgiftslämnarna.

Foto: President of Russia Office resp Nato resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Stort skifte i USA – jubel för Ukraina

2025 08 16

En stor förändring i USA innebär goda nyheter för Ukraina.

Opinionen bland amerikanska och framför allt republikanska väljare har svängt kraftigt på kort tid – på ett sätt som lär få den ukrainska regeringen att jubla.

Det handlar om en kraftig förändring i synen på kriget i Ukraina.

Nu ökar pressen på att president Donald Trump ska leva upp till förväntningarna – och leverera en lösning.

Kraftig förändring

Stödet för Ukraina har ökat kraftigt bland republikanska väljare, rapporterar Kyiv Post.

Det rör sig om en tydlig förändring jämfört med för bara några månader sedan, enligt en opinionsundersökning från Chicago Council on Global Affairs.

Bland republikaner har stödet för att förse Ukraina med militärt bistånd ökat med hela 21 procentenheter, upp till 51 procent, enligt tidningen.

Allt fler republikanska väljare anser också att Ukraina och Europa bör ha en given plats vid förhandlingsbordet när USA och Ryssland förhandlar om ett fredsavtal.

Dessutom ökar stödet för sanktioner mot Ryssland, enligt tidningen.

Tydlig ökning

Även bland amerikaner i stort ökar andelen som anser att USA ska ge militärt bistånd till Ukraina, enligt undersökningen som genomfördes i slutet av juli.

62 procent av amerikanerna anser att man ska stödja Ukraina, vilket innebär en tydlig ökning. Motsvarande siffra i mars var 52 procent.

Synen på ekonomiskt bistånd har också förändrats.

Bland framför allt republikaner har många tidigare ansett att USA ger för mycket stöd till Ukraina.

Andelen republikaner som anser att man ger för stort ekonomiskt stöd till landet har dock sjunkit från 47 till 30 procent, enligt tidningen.

Resultaten i undersökningen motsäger ett uttalande från USA:s vicepresident JD Vance nyligen.

– Amerikaner är trötta på att fortsätta skicka sina pengar, sina skattepengar till Ukraina, menade JD Vance, enligt tidningen.

Jubel för Ukraina – press på Trump

Men enligt opinionsmätningen ökar alltså stödet för Ukraina bland den amerikanska befolkningen.

Det är glädjande nyheter för Ukraina, som sätter stort hopp till USA – samtidigt som Trump-administrationens ibland mycket hårda retorik mot landet har skapat stor oro.

Siffrorna innebär också en ökad press på president Donald Trump att förhandla fram ett fredsavtal som inte är alltför missgynnsamt för Ukraina.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Kravet på regeringen – säg nej till barnfamiljer

2025 08 16

Svenskt Näringsliv ställer krav på regeringen.

Många barnfamiljer har väldigt tuffa år bakom sig.

Svensk ekonomi går trögt och inflationen har slagit hårt mot många hushåll.

Trots det kräver Svenskt Näringsliv att regeringen säger nej till en förändring för barnfamiljer.

Kräver att regeringen säger nej

Regeringen bör inte höja barnbidraget i höstbudgeten som läggs fram om en månad. Det anser Svenskt Näringsliv, rapporterar DN.

Trots att många barnfamiljer kämpar med ekonomin, kräver Svenskt Näringsliv att regeringen avstår ifrån att höja barnbidragen och andra bidrag som skulle kunna hjälpa hushållen i tuffa tider.

– Att vi får ökade barnbidrag, ökade bostadsbidrag och sådant. Problemet med den politiken är att då får vi en bidragslinje snarare än en arbetslinje, och då minskar man ju drivkrafterna till arbete, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Istället vill Svenskt Näringsliv bland annat se ett jobbskattavdrag och en kraftigt sänkt bolagsskatt.

Kan bli viktig valfråga

Det tuffa ekonomiska läget innebär att hushållens ekonomi kan bli en het valfråga nästa år, och höstbudgeten kommer därför att bli viktig för regeringens chanser att bli återvald.

Just barnbidraget tros kunna bli en viktig valfråga, har SVT tidigare rapporterat.

I Agendas partiledardebatt i maj öppnade både L och KD för höjda barnbidrag, och även M gläntade på dörren för det, enligt kanalen.

SD sade då nej, men det är oklart hur skarpt deras nej egentligen är.

Bland oppositionspartierna har S, MP och V föreslagit höjda barnbidrag, medan C har sagt nej.

”Alla har fått det tuffare”

Men från Svenskt Näringslivs sida vill man alltså inte se några höjda barnbidrag.

Detta alltså trots att många hushåll har drabbats hårt av bland annat inflationen de senaste åren.

– Många av bidragen har också indexerats upp med inflationen under den här perioden. Här är det ju så att alla har fått det tuffare under de här kriserna, säger Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen