Centerpartiet tvärvänder – kräver svartlista

2023 11 30

Centerpartiets partiledare Muharrem Demirok vill få stopp på välfärdsbedrägerierna.

Det meddelar Demirok i sitt jultal, rapporterar GP.

Det vill C göra

Demirok och hans parti vill höja minimistraffet för grova bedrägerier till minst ett års fängelse.

C vill även att bedrägerier riktade mot särskilt utsatta och äldre utan några undantag ska klassas som grova brott.

Inte nog med det.

Demirok vill även upprätta en svartlista över oseriösa välfärdsbolag.

– Har man sjunkit så lågt som människa att man lurar äldre, då ska man sitta bakom lås och bom, säger Muharrem Demirok till GP.

Därför har C vänt i frågan

Centerpartiet har inte alltid haft samma linje.

Partiet har tidigare uppmuntrat valfrihet inom välfärden, det vill säga möjligheten till privata etableringar.

Men nu har man som det verkar vänt i frågan.

Demirok menar dock att han och hans partikamrater inte varit naiva som haft tidigare synsätt.

– Inte naiva, men vi har kanske blundat för att det finns en bakdörr. Och att allt för många som smitit in genom den bakdörren inte har ett gott syfte, säger han till GP.

En växande trend

Välfärdsbedrägerierna blir allt vanligare i Sverige.

Kommuner och regioner behöver aktivt göra vad de kan för att stärka det förebyggande arbetet.

Förra året gjorde Försäkringskassan i Stockholm rekordmånga polisanmälningar mot bidragsbrott, det meddelade SVT tidigare i år.

Anmälningarna landande på hela 30 procent fler än året innan.   

Försäkringskassan startade även 5 300 utredningar om bidragsfusk.

Även det ett rekord i antal.

Så fuskas det

Falskt anmält vabbande är ett av de vanligaste bedrägerierna.

Men det slutar inte där.

Grovt kriminella försöker allt oftare utnyttja välfärdssystemet.

– I stället för narkotikahandel är det här säkrare för dem själva, det säger Thomas Falk som är nationell samordnare mot grov organiserad brottslighet på Försäkringskassan, till SVT.

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen


JUST NU: Omstridd skatt kan öka med 87 procent

2025 09 08

Efter flera år av ökningar har regeringen och Sverigedemokraterna beslutat att sänka elskatten.

Den omdebatterade skatten sänks med nästan tio öre per kilowattimme från och med 1 januari 2026.

Men snart kan elskatten skjuta i höjden.

Det varnar Ellevio för.

Elbolaget flaggar för att sänkningen kan falla platt om inte den så kallade indexeringen av skatten stoppas.

–  Stoppar vi inte den här årliga indexökningen kommer dagens sänkning att ätas upp av prisökning inom bara några år. Fortsätter den i samma takt elskatten uppgå till hiskeliga 82 öre/kWh när vi når 2045, säger Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på Ellevio.  

87 procent

I dag är elskatten 43,9 öre per kilowattimme. Ellevio förutspår att skatten kan ha ökat med hela 87 procent till år 2045. 

"Lång rad höjningar" 

Henrik Bergström påpekar att elskatten har tickat uppåt stadigt men säkert under de senaste åren.

–  Sänkningen följer en lång rad höjningar, varav den senaste vid årsskiftet. Dagens besked blir alltså mer en fråga om att vi nu återgår till skattenivån från 2021.

LÄS MER: Jättebesked om Klarna – tar stort kliv

FAKTA: Elskatten

- Mellan 1980 och 2025 har elskatten ökat från 8 öre/kWh till 54 öre/kWh.

- Idag får en typisk villaägare med omkring 20 000 kWh elanvändning per år, en elnätsfaktura på 26 000 kronor.

- 16 400 kronor av dessa är skatt, moms och avgifter - motsvarande 63 procent av nätfakturan.

- Inte en krona av skatten går tillbaka till elsystemet. Kostnader för drift, underhåll, förnyelse, vädersäkring och utbyggnad av elsystemet bekostas av nätföretagen via nätavgiften.

Elskatt och moms 2021-2025:

År Exkl. moms (öre/kWh) Inkl. moms (öre/kWh)
2021 35,6 44,5
2022 36,0 45,0
2023 39,2 49,0
2024 42,8 53,5
2025 43,9 54,88

Källa: Ellevio

LÄS MER:

Foto: K. Agency

Text: Redaktionen


JUST NU: Ryska soldater har dödats – 6 000 kilometer från Ukraina

2025 09 08

En militärenhet som gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser i Kyiv har attackerats.

Uppgifterna kommer på måndagseftermiddagen.

Dubbla explosioner har inträffat i Khabarovsk, beläget i de östra delarna av Ryssland nära gränsen till Nordkorea.

Flera personer har dött och skadats i samband med explosionerna, rapporterar Kyiv Independent.

Flera döda

Två explosioner i den ryska staden Khabarovsk i östra Ryssland har dödat och skadat medlemmar av en militär enhet som anklagas för att ha begått krigsförbrytelser under slaget om Kyiv 2022.

Det är drygt 6 000 kilometer från Ukraina.

– Två sprängladdningar detonerade på en parkeringsplats nära militärförläggningen, säger en källa inom den ukrainska underrättelsetjänsten HUR.

– Explosionerna inträffade omkring klockan 9 på morgonen – precis när den ryska armén anlände för att ta över vakten. Explosionerna resulterade i döda och skadade bland fiendens armépersonal.

Förband 6912

Enligt källan var målet militärförband 6912 från den 748:e separata operativa bataljonen av den ryska gardet som är stationerad i Khabarovsk. 

Enheten var inblandad i strider nära Kyiv under de första veckorna av den fullskaliga invasionen, då ryska styrkor begick ett stort antal krigsförbrytelser, särskilt i förorterna Bucha och Irpin. 

Hundratals invånare i städerna visade sig ha torterats, våldtagits och avrättats av den ryska armén.

Läs mer: Ukrainska ”hälsningar” upptäckta i Moskva

Och infrastruktur

Utöver sprängladdningarna som detonerade i Khabarovsk har Ukraina på nytt attackerat rysk gas-och oljeinfrastruktur.

– Den ukrainska generalstaben rapporterade den 7 september att ukrainska styrkor, inklusive delar av Unmanned Systems Forces, attackerade en oljepumpstation nära Naitopovichi i Brjansk Oblast, vilket orsakade en brand nära pumpstationen och lagringstankarna, uppger tankesmedjan ISW.

Även i Krasnodar

ISW fortsätter.

– Den ukrainska generalstaben och de ukrainska specialstyrkorna rapporterade den 7 september att SSO och en pro-ukrainsk motståndsgrupp genomfört en ospecificerad attack mot Ilsky-oljeraffinaderiet i Krasnodar Krai, menas det.

Läs mer: Trump rasar mot Europas ledare – ”Sluta omedelbart”

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen