Nato struntar i Erdoğan – hemlig plan för Sverige

2023 11 29

Turkiet har fortfarande inte ratificerat ett svenskt medlemskap i Nato.

Den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan har gång efter annan försenat och förhalat Sveriges ansökan.

Att Turkiet inte kommer till skott har irriterat militäralliansen.

Till den grad att Nato i princip har börjat gå bakom ryggen på Erdoğan, avslöjar Dagens Nyheter.

I det tysta, parallellt med att ansökningen ligger och väntar på grönt ljus från Turkiets parlament, håller Sverige på att integreras militärt med övriga medlemmar

"Ingen vit fläck"

Sveriges försvarsstabschef, generallöjtnant Michael Claesson, bekräftar att Sverige är så redo som det går att bli.

Redan nu deltar svenska officerare i Natoländernas hemliga krigsspel.

– Sverige är inte en vit fläck på kartan. Utan Sverige är på väg att bli militärt integrerat i Nato i princip i samma tempo som Finland, uppger en källa från Natos högkvarter till tidningen.

Färdigintegrerade

Att Turkiet, och Ungern, ger formellt klartecken är dock av politisk betydelse.

Innan dess omfattas inte Sverige av artikel 5, den som ger landet skydd av övriga medlemmar vid en eventuell invasion.

Men i övriga förberedelser är alltså Sverige färdigintegrerat militärt – trots att Erdoğan och Ungerns premiärminister Victor Orbán fortsätter att förhala medlemskapsprocessen.

– När vi väl får ett “go” att bli slutligt integrerade i alla avseenden så kommer tempot att vara väldigt högt – tack vare förberedelserna, säger Michael Claesson.

Billström: Besked inom ett veckor

Tidigare idag uppgav utrikesminister Tobias Billström (M) att han fått besked om ett turkiskt ratificerande i närtid.

– Jag hade ett bilateralt möte med min kollega, den turkiska utrikesministern, där han berättade för mig att han förväntade sig att ratificeringen skulle äga rum om några veckor, säger ministern till Reuters.

Turkiet har inte kommenterat uppgifterna.

Uppgifter: Medlemmar har tröttnat

I oktober uppgav flera Natokällor till Sveriges Radio att starka medlemmar i alliansen har tröttnat på Turkiets och Ungerns konsekventa förhalande av Sveriges ansökan.

Enligt samma uppgifter planerar övriga medlemsländer att sätta ekonomisk press på de två länderna, bland annat genom att internationella långivare ska skärpa villkoren.

Det har också antytts att USA kan höja priset på de F-16 plan som Turkiet vill köpa från Natokollegan för att få Sverige godkänt.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen