Polsk militär larmas till Finland

2023 11 29

Det handlar om Natojätten Polen, som innehar en militärstyrka på cirka 400 000 man.

Enligt Jacek Siewiera, Polens nationella säkerhetsrådgivare, har landet svarat på  "en officiell begäran om allierat stöd inför en hybridattack mot den finska gränsen".

– Vi kommer att skicka ett team av militära rådgivare, framhåller Siwwiera i ett inlägg på sociala medie-plattformen X.

De polska militärerna kommer att dela med sig av sin kunskap om gränssäkerhet, men de kommer även att agera i ”operativa termer”, fastslår Jacek Siewiera.

Har stängt gränsen

Finland har stäng sin gräns mot Ryssland efter att en ström av illegala migranter skeppats till gränsstationerna via Ryssland.

Under gårdagen uppgav den finska polisen att man bedömer att  ”oroväckande personer” tagit sig in i landet.

– Polisen har under det senaste halvåret preliminärt observerat personer som är oroväckande.

– Eller kan utgöra en fara för den interna säkerheten bland dem som har tagit sig över östgränsen till Finland utan rätta dokument.

Det sa polisinspektör Ari Jokinen vid Polisstyrelsen till YLE.

Enligt polisinspektören finns det en betydande risk för att krigsbrottslingar, kriminella personer och civilklädda soldater tagit sig in i landet. 

Under november har över 1 000 personer tagit sig över ryska gränsen till Finland för att söka asyl.

Ryssland svarar

Kreml har kommenterat Polens löfte till Finland.

Putinregimen uppskattar inte att landet stationerar militärer vid den ryska gränsen.   

– Det är en absolut överflödig åtgärd. Säkerheten behöver inte säkerställas vid gränsen eftersom det inte finns något hot, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters.

Peskov utfärdar även en varning till Finland.

– Finnarna måste vara mycket medvetna om att detta kommer att utgöra ett hot mot oss. Det är en ökad koncentration av militära enheter vid våra gränser.

– Varje utplacering betraktas som oprovocerad och omotiverad.

Arkivfoto: Nato 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nordkorea lovar att stödja nytt storkrig

2025 09 08

Förra veckan träffades flera av världens diktatorer i Peking i samband med en stor militärparad.

Förutom Kinas diktator Xi Jingping, närvarade också Vladimir Putin – och Nordkoreas diktator Kim Jong-un.

Nu varnar Sydkoreas enighetsminister för att Nordkorea i samband med mötet har lovat att stödja ett nytt storkrig i Asien.

”Löfte om att stödja invasion”

Sydkoreas enighetsminister Chung Dong-young menar att Nordkoreas diktator Kim Jong-un har gett Kina ett mycket obehagligt löfte i samband med mötet i Peking, rapporterar Korea Times.

Enligt ministern har Nordkorea troligtvis lovat att stödjas Kinas potentiella invasion av Taiwan.

Nordkoreas statliga nyhetsbyrå uppger att Kim Jong-un lovade att stödja Kinas ansträngningar för att ”försvara sin suveränitet, territoriella integritet och utvecklingsintressen".

Sydkoreas enighetsminister tror sig veta vad det betyder.

– Med andra ord kan detta översättas som ett löfte om stöd för en potentiell invasion av Taiwan, säger enighetsminister Chung Dong-young, enligt tidningen.

Samtidigt tros Nordkorea ha ställt ett stenhårt krav på Kina – för att över huvud taget delta vid den omtalade militärparaden i Peking.

LÄS OCKSÅ: Rysk vd hittad död - utan huvud

Ställer hårt motkrav på Kina

Enligt Sydkoreas enighetsminister tyder mycket på att Kim Jong-un ställde ett villkor för att delta vid militärparaden förra veckan:

Kina får inte uppmana Nordkorea till kärnvapennedrustning.

Nordkorea tros ha krävt att ett mål om kärnvapennedrustning inte skulle nämnas i samband med militärparaden och mötet mellan diktatorerna.

I redovisningen av vad mötet handlade om nämns ingenting om kärnvapennedrustning på Koreahalvön, trots att Kina konsekvent har uppmanat till det vid fyra tidigare toppmöten under 2018-19, enligt tidningen.

– Jag förmodar att Kim Jong-un starkt kan ha krävt att kärnvapennedrustning inte skulle nämnas, som ett villkor för att han skulle närvara vid militärparaden, säger Chung Dong-young.

LÄS OCKSÅ: USA ställer ultimatum - då slår vi till mot Putin

Foto: Stefan Krasowski, Wikimedia Commons 

Text: Redaktionen