Kraftig förändring av CSN-räntan

2023 11 29

Förra året höjdes CSN-räntan för första gången på mycket länge. 

Studielåneräntan höjdes från 0,00 till 0,59 procent.

Nu är det dags igen.

Regeringen har beslutat om räntan på studielån för 2024. 

Det blir en kraftig ökning.  

CSN-räntan höjs till 1,23 procent.

Då ökar årsbeloppet

För en genomsnittlig låntagare med en skuld på 166 000 kronor påverkas inte den årliga återbetalningssumman av höjningen.

Däremot blir betalningstiden längre. 

– Skillnaden i räntehöjningen resulterar istället i en förlängd återbetalning.

– Personer med en större studieskuld, över 232 000 kronor, kommer att få ett större årsbelopp att betala tillbaka, skriver CSN.

”Fördelaktiga villkor”

Jan Söderholm, ekonomichef på CSN, understryker att studielånet fortfarande är ett av de mest fördelaktiga lånen i Sverige – trots regeringens höjning.

– Även om det sker en höjning av studielåneräntan så är det få lån du kan ta med en så låg ränta och med så fördelaktiga villkor. Även om höjningen nu procentuellt är stor, så är räntan låg om man tittar i ett längre perspektiv, framhåller ekonomichefen.

Räntehöjningen gäller alla som har studielån som är tagna efter 1988.

Lån som är tagna innan 1989 har ingen ränta utan räknas upp med ett så kallat regleringstal i stället.

Miljontals har tagit lånet

Under 2022 hade 1,7 miljoner personer en studieskuld hos CSN, vilket är det högsta antalet någonsin.

Den totala skulden uppgick till 263 miljarder kronor.

En ökning med 10 miljarder jämfört med 2021.

Samtidigt som den totala skulden ökar så är svenska folkets förmåga att betala av lånet god.

Återbetalningsgraden, som är ett mått på hur stor andel av det årliga beloppet som betalas in, ligger på en mycket hög nivå.

Låntagare i Sverige betalade in 94,4 procent av årsbeloppet under 2022.

Foto: CSN 

Text: Redaktionen

Plötsligt möte i Washington – Ruttes träff med Trump väcker frågor

2025 07 13

När NATO-chefen Mark Rutte plötsligt kallas till Washington väcks nya frågor om Trumps nästa drag.

Det står klart att NATO:s generalsekreterare Mark Rutte besöker Washington den 14–15 juli. Samtidigt utlovar USA:s president Donald Trump ett "stort uttalande" om Ryssland.

Även om syftet med Ruttes resa inte offentliggjorts, sker besöket vid en viktig tidpunkt, rapporterar Kyiv Independent.

Besöket sker också i skuggan av en möjlig kursändring i USA:s Ukraina-politik.

– Jag tror att jag kommer att ha ett stort uttalande om Ryssland den 14 juni, säger Trump till NBC News.

– Jag är besviken på Ryssland, men vi får se vad som händer de kommande veckorna.

Nya vapenavtal bakom kulisserna

Trump avslöjar i intervjun att USA och NATO har slutit ett avtal som innebär att amerikanska vapen skickas till alliansen – som sedan levererar dem vidare till Ukraina.

– Vi skickar vapen till NATO, och NATO betalar för dem, 100 procent. Sedan ger NATO vapnen till Ukraina, säger Trump.

Det nya upplägget sägs ha spikats under NATO:s toppmöte i juni, där Trump också visade stöd för att skicka fler Patriot-robotar till Ukraina.

Skärpt ton mot Ryssland

För första gången under sin nuvarande mandatperiod överväger president Donald Trump att godkänna nytt ekonomiskt stöd till Ukraina. Stödet ses enligt flera medier som en möjlig signal riktad mot Moskva.

Samtidigt som Trump skärper tonen mot Rysslands ledare Vladimir Putin och öppnar för nytt stöd till Ukraina, trappar Moskva upp sina attacker mot ukrainska städer och avvisar alla samtal om eldupphör.

Tystnad råder – men signalerna är tydliga

Under sitt Washingtonbesök kommer Mark Rutte även att träffa utrikesminister Marco Rubio, försvarsminister Pete Hegseth och flera kongressledamöter. Men vad mötet med Trump verkligen kommer att mynna ut i är det ännu ingen som vet.

Samtidigt väcker kombinationen av ett stort politiskt besked, nya militära avtal och ett oväntat NATO-besök frågor om vilken riktning USA är på väg mot.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen