Putin bönfaller militärallierad – vägrade träffa diktatorn

2023 11 24

I veckan samlades den Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen, CSTO, en militärallians på sju nationer med Ryssland och Vladimir Putin i spetsen.

Men på toppmötet i Moskva deltog bara sex av ländernas ledare.

En valde att stanna hemma – nämligen Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan.

Inte heller hans försvarsminister dök upp, rapporterar engelskspråkiga The Moscow Times.

Kreml: "Beklagar detta"

I slutet av veckan kommenterade Kreml sitt ogillande av det armeniska beslutet att strunta i mötet med militäralliansen.

– Vi uttrycker beklagande i detta avseende, säger Vladimir Putins talesperson Dmitrij Peskov till rysk statlig tv.

Samtidigt bönföll man Nikol Pashinyan att inte svika gruppen av Ryssland och exsovjetiska stater.

– Vi hoppas att Armenien inte ändrar vektorn för sin utrikespolitik och förblir vår allierade. Vi kommer att fortsätta prata med dem, säger Dmitrij Peskov.

"Klaga mellan fyra ögon"

Belarus diktator Alexander Lukasjenko, som också ingår i CSTO, var desto mer frispråkig i sin kritik mot Armenien.

– Om du har klagomål måste du uttrycka dem i samtal mellan fyra ögon istället för att dumpa saker till media, säger han enligt AFP.

Diktatorn tillade att det var “oansvarigt och kortsiktigt” av Armenien att skapa en “konflikt” i gruppen och därmed gynna väst.

"Misstag" att lita på Ryssland

Spänningarna mellan de två länderna har varit höga ända sedan september, då ryska fredsbevarande styrkor misslyckades med att ingripa i Azerbajdzjans blixtoffensiv mot etniska armenier i Nagorno-Karabach.

I samma veva konstaterade Nikol Pashinyan att det var ett “strategiskt misstag” att lita på Ryssland.

– Armeniens säkerhetsarkitektur var till 99,999 procent kopplad till Ryssland. Men idag ser vi att Ryssland själva är i behov av vapen. Även om de skulle önska det kan Ryska federationen inte tillgodose Armeniens behov, sade premiärministern vid tillfället.

Relationen spricker

Enligt Valery Karbalevich, oberoende politisk analytiker, innebär Armeniens frånvaro från det senaste toppmötet ytterligare en klyfta i landets relation med Ryssland.

– De postsovjetiska allianserna var baserade på Rysslands subventioner, och Ryssland står nu inför allvarliga problem med resurser mitt i striderna i Ukraina, säger han till AFP.

Fakta: medlemmar i CSTO

- Armenien

- Belarus

- Kazakstan

- Kirgizistan

- Ryssland

- Tadzjikistan

Arkivfoto (2018): President of Russia Office

Text: Redaktionen

Rysk kollaps – Kreml erkänner

2025 04 10

Det framhåller chefen för Rysslands centralbank, Elvira Nabiulina, på tisdagsmorgonen.

Nabiulina utfärdar den skarpa varningen i ett tal till ledamöterna i det ryska underhuset, statsduman.

Det sällsynta erkännandet sker samtidigt som oljepriset rasar på världsmarknaden. Efter presidents Trumps besked om ”ömsesidiga tullar” mot världens länder har Brentoljan sjunkit med 14 procent. WTI-oljan har i sin tur noterat en nedgång på 15 procent, rapporterar Reuters.

– Tullkrig, och den här eskaleringen av tullkriget, leder vanligtvis till en nedgång i den globala handeln. Det leder till och med till en nedgång i efterfrågan på våra energiresurser, säger Nabiulina som betonar att centralbanken analyserar raset.

Centralbankschefens varning utfärdas en dag efter att Kreml kallat situationen för ”alarmerande”.

– Vi följer och övervakar den alarmerande situationen noggrant, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov under måndagen.

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

”Nyckeln till att finansiera kriget”

Orysia Lutsevych, chef för Ukrainaavdelningen vid den brittiska tankesmedjan Chatham House, framhåller att Ryssland är beroende av oljeintäkter för att finansiera krigsinsatsen i Ukraina.

– Hittills har Ryssland, trots sanktioner från EU, lyckats öka inkomsten från oljeexporten. Det har varit en nyckel till att man lyckats finansiera kriget i Ukraina, säger hon till Newsweek.

– Om oljepriset sjunker kommer det innebära ytterligare påfrestningar för den ryska ekonomin. Begränsade inkomster från olja kommer sätta press på hela systemet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen